Södertäljeortens luftvärnskommitté

Folket här hemma blev oroliga när kriget flyttade nära våra egna gränser, detta efter att Stalin nekats att annektera vissa platser i Finland. Sovjet hade under slutet av november 1939 börjat flygbomba civila mål i bl a huvudstaden Helsingfors. Sverige drog nytta av erfarenheterna därifrån, som visade att det civila luftskyddet med skyddsrum och annat också var i behov …

Läs mer

Luftskyddet i Järna municipalsamhälle

Järna betraktades i slutet av 1939 som en luftskyddsort, innan hade luftskyddsinspektionen endast klassificerat orten som ett luftskyddsföremål. Beslutet kom efter överläggningar och en framställan till Konungen. Ganska omgående påbörjades en utredning för att planera offentliga skyddsrum och en ny luftskyddscentral. 1941 gjordes en inspektion av den dåvarande luftskyddscentralen i Högvalla där man bedömde att den inte längre var …

Läs mer

Planerad utrymning

Efter kriget var en av de viktigaste civilförsvarsåtgärderna utrymning. I vissa sannolika militära operationsområden planades invasionsutrymning, och vid radioaktiv beläggning hade såkallad radiakutrymning tillkommit i planeringen. Statens möjlighet att ta egendom i anspråk vid krig eller krigsfara. Ett exempel på det är den då kommunägda Ekeby gård i Ytterenhörna som 1952 var planlagd av länsstyrelsen i Södermanland att vid krig …

Läs mer

Utrymningstjänsten

Utrymning planerades för alla luftskyddsorter av Luftkyddsinspektionen och efter 1940 av Statens utrymningskommission som skulle leda utrymning av civilbefolkningen samt förbereda åtgärder för att ta emot en mera omfattande flyktinginvasion. Om Sverige skulle dras in i krig räknade man med att många städer och industrisamhällen skulle bli utsatta för flygangrepp. Därför planerade man för att barn, blivande mödrar (som väntar …

Läs mer

Aktiebolaget W Dan Bergman

Fabriksområdet inhägnat är inhägnat på bilden som är från 1943. Till vänster i bild skymtar en bit av berget där skyddsrummet låg. Fotograf okänd, källa Tekniska museet.

Många Södertäljebor som växte upp på 1950-1960-talen minns skyddsrummet och pjäsvärnen i och på Stockholmsberget, kanske lekte dom där? Men vad hade egentligen dessa anläggningar för tillämpning från början? Vem uppförde dem? Var det Wedaverken, Bofors eller var det Krigsmakten? Hade de något med luftvärnsbatteriet ovanpå berget att göra, eller var det kanske ett industriluftskyddsrum som uppfördes under andra …

Läs mer

Reparationstjänsten

Elektricitetsverket, Vattenverket och gasverket skulle förbereda skyddsåtgärder för driften, med provisoriska anläggningar och reservmateriel som skulle förtecknas och lagras. Beredskap skulle finnas att kunna koppla bort starkströmsledningar, och omkoppla till andra kraftverk om det egna blivit förstört. För Södertälje stads del, så hade byggnadschefen Torsten Johnson i fredstid planlagt åtgärder för drift av vatten-, gas- och elverk samt för …

Läs mer