Allmänt om verkskydd

Huvuduppgiften för civilförsvaret var att planlägga och verkställa åtgärder för att skydda och rädda liv och egendom vid fientliga anfall.  Verkskyddet skulle komplettera det allmänna civilförsvaret och hade som huvuduppgift i händelse av skadegörelse eller fientligt anfall att samla och samordna de resurser som krävdes för att hjälpa nödställda och begränsa skador på egendomen. Verkskyddet skulle också bevaka anläggningar och byggnader till skydd mot spioneri och sabotage. Föregångaren till verkskydd var industriluftskydd.

I verkskyddsorganisationen 1961 bestämde länsstyrelserna vilka anläggningar och byggnader som skulle anordna verkskydd. Generellt så var det företagsanläggningar som i fredstid hade minst 100 personer anställda, eller om anläggningen var av väsentlig betydelse för försvaret, folkförsörjningen eller sjukvården (K-företag), och i vissa fall då anläggningen bedömdes vara nyttig, men utan någon väsentlig betydelse för totalförsvaret (F-företag).

Verkskyddschef och verkskyddsledare togs ut och hos respektive företag, och skrevs in i civilförsvaret. Vissa civilförsvarsområden i landet skulle ges företräde när verkskyddspersonalen skulle utbildas, däribland Södertälje cfo.

Civilförsvarsstyrelsen angav ramar för hur många personer inom varje företag som skulle tas ut för räddnings-, brand-, sjukvårds- samt gas- och radiaktjänst.

Skyddsföremål

Anläggningar som bedömdes vara av väsentlig betydelse för försvaret eller folkförsörjningen kallades för skyddsföremål. Länsstyrelsen hade särskilda förteckningar på skyddsföremålen, och dessa hade verkskydd som var uteslutande för bevakning. Planerna för verkskyddsbevakningen var hemligstämplad. I förteckningen användes bokstavskoder. Bokstaven E betydde att skyddsföremålet uteslutande skulle bevakas av egen personal (egen bevakning). I andra fall angav koden, att skyddsföremålet förutom av länsstyrelsen beslutad verkskyddsbevakning skulle försvaras eller bevakas enligt följande:

Civilförsvarssektionen hos länsstyrelsen i Stockholms län hade 1962 sammanställt en organisationsplan över vilka företag inom Södertälje civilförsvarsområde som hade verkskydd med skyddsrumsbyggnadsskyldighet. (notera att Salem och Nynäshamn vid den här tiden ingick i Södertälje civilförsvarsområde).