När befälets omdöme brast – Löfstedtärendet i Södertälje 1942

Hösten 1942 var Sverige fortfarande omgivet av krig. Landet stod formellt utanför världskriget, men beredskapen var hög och den militära organisationen genomsyrade vardagen på många orter. I Södertälje fanns luftbevakning, utbildning och förläggningar knutna till Stockholms försvarsområde. I detta sammanhang utspelade sig ett disciplinärende som ger en ovanligt tydlig inblick i både militär ordning, sociala normer och människorna bakom …

Läs mer

Den glömda revolvern i Södertälje 1947

Våren 1951 hamnade Stockholms försvarsområde inför en oväntad granskning då en förrådsarbetare hade vänt sig till riksdagens militieombudsman med en anmälan om ett försvunnet tjänstevapen – en revolver som flera år tidigare påträffats i händerna på en officer utan att någon formell utredning tycktes ha genomförts. Bakom anmälan dolde sig dock inte någon spionhistoria eller vapenskandal, utan en berättelse …

Läs mer

Södertälje hemvärn 1940-1945 (del VIII)

Berättelsen fortsätter här med några från Södertälje hemvärn utvalda händelser under året 1943.Läs även tidigare delar I, II, III, IV V och VI. När man följer Södertälje hemvärns korrespondens under 1943 framträder en levande bild av en organisation mitt i vardagens slit och stora ansvar. Det är året då hemvärnsmännen cyklade genom Södertäljes skogar tills däcken slets ner, då lottor och Röda korset …

Läs mer

Ls Nynäshamn

Incident vid luftbevakningsstationen i Nynäshamn, december 1940 I december 1940 avvärjde kvinnlig luftbevakningspersonal vid stationen i Nynäshamn ett allvarligt intrångsförsök. Två okända män stoppades genom ett snabbt och resolut ingripande, vilket föranledde militära och polisiära åtgärder. På torsdagen den 5 december 1940, klockan 16.55, inträffade en allvarlig incident vid luftbevakningsstationen (ls) i Nynäshamn. En utkikspost observerade två okända manspersoner …

Läs mer

Södertälje hemvärn 1940-1945 (del VII)

Berättelsen fortsätter här med några från Södertälje hemvärn utvalda händelser under senare delen av 1942. Läs även tidigare delar I, II, III, IV V och VI. Sommaren 1942 målade hemvärnschefen Sten Simonsson upp en tydlig bild av vardagen för Södertälje hemvärn i en artikel i tidningen Hemvärnet. Där betonade han att förbandens styrka aldrig kunde bli större än de enskilda männens skicklighet: ”Utan …

Läs mer

Nyköpings försvarsområde 1939-1942

1939 – mobilisering, etablering av ledning och luftbevakningssystem När beredskapen höjdes vid andra världskrigets utbrott tog försvarsområdesbefälhavaren Bertil Burén (fobef) från och med den 1 september 1939 befälet över Nyköpings försvarsområde. I den första försvarsområdesordern fastställdes försvarsområdets gränser (bland annat kustavsnittet mellan Björksund och Nävekvarn) och den inledande krigsorganisationen: en förstärkt fostab, telefonstationsavdelning (tfnstnavd) och 1. bevkomp 42 b. …

Läs mer

Förstärkt försvarsberedskap i Stockholm hösten 1939

När kriget bröt ut i Europa i september 1939 ställdes Stockholm snabbt om till en vardag präglad av beredskap. I försvarsområdesorder från Stockholms försvarsområde (och från mitten av december Stockholms–Södertörns försvarsområde) framträder en konkret bild av hur mobilisering, bevakning, förläggning, ekonomi, sjukvård och personalledning organiserades – i detalj, dag för dag. Ordermaterialet visar hur en akut uppbyggnadsfas under september …

Läs mer

Andningsskydd för befolkningen

Den svenska satsningen på andningsskydd för civilbefolkningen är ett av de mest konkreta uttrycken för det sena kalla krigets befolkningsskydd: en idé om att människor inte bara skulle överleva i skyddsrum, utan också kunna andas säkert under den kritiska tiden innan man hann i skydd – eller om man behövde stanna kvar i bostadsområdet. Samtidigt bär hela projektet på …

Läs mer

Ls VIKSBERG

När kriget bryter ut i Europa finns redan ett finmaskigt nät av luftbevakningsstationer i Sverige. I Stockholms försvarsområde blir stationerna – ofta bemannade dygnet runt – ögon och öron i ett system som måste fungera lika bra i vardag som i skarpt läge. Ls Viksberg, med beteckningen 59175 B, heter från början ls Högantorp och blir under 1940 och en bit …

Läs mer

Hamnar

Hamnarna intog en särskilt framträdande roll i beredskaps- och försvarsplaneringen under krigsåren. De utgjorde nav för import och export, industriell försörjning och nationell logistik och var samtidigt potentiella brohuvuden för en angripare. En fungerande hamn kunde snabbt möjliggöra landstigning, omlastning av materiel och vidare transporter in i landet. Därför betraktades hamninfrastrukturen som en strategisk resurs som, om situationen så …

Läs mer

Broar och viadukter

Broar och viadukter intog en särställning i den svenska beredskaps- och försvarsplaneringen under krigsåren. De utgjorde kritiska knutpunkter i både väg- och järnvägsnätet och var ofta de mest sårbara och samtidigt mest betydelsefulla objekten i transportsystemet. En enskild bro kunde binda samman hela regioner, möjliggöra snabba truppförflyttningar och säkerställa försörjning – men i en angripares händer kunde samma bro …

Läs mer

Transport- och förbindelseförstöring

Transport- och förbindelsesystemen utgjorde ett av de mest avgörande elementen i försvarsplaneringen under beredskapsåren. Vägar, järnvägar, broar, viadukter, hamnar och knutpunkter var inte bara civila infrastrukturer utan strategiska resurser som möjliggjorde truppförflyttningar, försörjning, ledning och industriell verksamhet. Samtidigt utgjorde de en av de största sårbarheterna: om de kunde utnyttjas av en angripare riskerade de att påskynda en ockupation och …

Läs mer

Förstörelse av signalförbindelser

Signalförbindelserna utgjorde ett av de mest känsliga och strategiskt betydelsefulla systemen inom totalförsvaret. De band samman militär ledning, civila myndigheter, industri, transporter och samhällsservice och möjliggjorde ledning, underrättelseinhämtning och samordning över stora geografiska områden. Samtidigt innebar dessa förbindelser en betydande sårbarhet: om de föll i en angripares händer kunde de användas för exakt samma ändamål – men då riktade …

Läs mer

Elkraftsurkoppling och förstöring Strängnäs försvarsområde

Elkraftförsörjningen intog en särställning i beredskapsplaneringen. Elektriciteten var en grundläggande förutsättning för såväl militär verksamhet som för samhällets civila funktioner: industriell produktion, transporter, signal- och sambandsmedel, vattenförsörjning, sjukvård och förvaltning. Samtidigt innebar ett fungerande elsystem att en angripare snabbt kunde tillgodogöra sig samma resurser. Elkraften betraktades därför som ett strategiskt system som måste kunna kontrolleras, begränsas och – i …

Läs mer

Förstörelseåtgärder vid förstärkt försvarsberedskap

Under andra världskrigets beredskapsår byggdes inom Strängnäs försvarsområde ett omfattande system av förberedda förstöringsåtgärder. Dessa åtgärder var inte avsedda att genomföras rutinmässigt, utan skulle användas kontrollerat i ett skärpt läge för att vinna tid, begränsa en angripares handlingsfrihet och förhindra att svensk infrastruktur kunde utnyttjas av en fiende. Planeringen vilade på totalförsvarstanken. Militär verksamhet, civil infrastruktur, industri och lokala …

Läs mer

Förstöring av industrier Strängnäs fo 43

Industriförstörelsen utgjorde ett av de mest långtgående och samtidigt mest känsliga inslagen i beredskapsplaneringen. Under krigsåren stod det klart att den civila industrin inte enbart var en ekonomisk resurs, utan även en strategisk faktor med direkt militär betydelse. Produktionsanläggningar, verkstäder, hamnar, energikrävande processer och förädlingsindustrier kunde snabbt utnyttjas av en angripare för egen försörjning, reparation av materiel och fortsatt …

Läs mer

80 år sedan den soliga hemvärnsparaden i Södertälje

Maj 2025 – en återblick på en dag då hela staden stod stilla för att hylla sin beredskap Söndagen den 27 maj 1945 låg Södertälje badande i sol. Bara några veckor hade gått sedan freden i Europa, men på stadens gator marscherade fortfarande män och kvinnor i uniform. De bar inte segerns vapen – utan beredskapens anda. Det var …

Läs mer

På två hjul genom mörkret – hemvärnets mc-ordonnanser 1944

Motorn hostar till och går upp i ett jämnt smattrande. Framför dig öppnar sig den mörka grusvägen, fläckad av månljus mellan trädstammarna. Klockan är långt efter midnatt och kartan i bröstfickan känns klibbig av svett. Det gäller att minnas nästa kontrollpunkt, nästa order, nästa rapport. Hösten 1944 drillas hemvärnets mc-ordonnanser i Södertäljes skogar – och varje ögonblick känns som …

Läs mer

Jättekok i beredskap – Södertäljes krigsmeny för tusentals

När bomberna föll över Europas städer under andra världskriget förstod man även i Sverige att matförsörjningen kunde bli en ödesfråga. Om hela stadsdelar lades i ruiner måste de överlevande snabbt få mat, vatten och tak över huvudet. Lösningen blev de specialkonstruerade kokvagnarna – riktiga jättar på hjul som kunde förse tusentals människor med varm mat varje dag. 16 000 …

Läs mer

61. lvbatt lv3 (Lv 20) Nynäshamn Vaktberget

Sommaren 1940 rullade bussar och lastbilar in i Nynäshamn med soldater, pjäser och materiel till det nyuppsatta luftvärnsbatteriet Lv 20. På bara några dagar reste sig en hel förläggning vid kusten: kanoner ställdes i ordning, baracker restes, köket kom igång och taggtråd drogs runt området. Det var början på fem år av beredskapstjänst – en tid fylld av slit …

Läs mer

befästningar vid luftvärn Södertälje & Nynäshamn hösten 1940

Mitt under beredskapsåren 1940 byggdes nya luftvärnsställningar med befästningar runt Stockholm. I Södertälje och Nynäshamn arbetade soldater och civila sida vid sida för att stärka huvudstadens försvar mot hotet från skyn. Hösten 1940 pågick ett intensivt arbete för att stärka Stockholms luftvärn. Generalmajor Hugo Cederschiöld, dåvarande befälhavare för Stockholms försvarsområde, rapporterade i november att flera befästningsarbeten hade slutförts och …

Läs mer

Södertälje hemvärnsområde (1940-1989)

Södertälje hemvärnsområde bildades i juni 1940 och tillhörde till en början Södertörns hemvärnskrets. Geografiskt omfattades då endast den centrala delen av Södertälje stad. Första januari 1943 bildades Södertälje hemvärnskrets som fanns kvar organisatoriskt till år 1994. Hemvärnschefer under åren var följande: 1940-1945 Sten Simonsson 1945-1948 Einar Öhman 1949-1950 Thure Ling 1950-1952 Einar Fjellmo 1952-1956 Gustaf Nilsson 1956-1959 Gunnar Sjöberg …

Läs mer

Luftvärnsställningarna i Stockholm 1945

När andra världskriget avslutades stod Sverige inför en ny verklighet. Det luftvärnssystem som byggts upp kring huvudstaden under beredskapsåren behövde snabbt avvecklas, ställas om eller tas om hand. Men vad mötte de officerare som sommaren och hösten 1945 inspekterade de många luftvärnsställningarna i Stockholm? En rapport från Kungliga Stockholms Luftvärnsregementes mobiliseringscentral (Lv 3 mobc) visar en besvärande bild av …

Läs mer

Tågkatastrofen i Södertälje 1942

Fredagen den 27 februari 1942 drabbades Södertälje av en av de mest förödande järnvägsolyckorna i stadens historia. Vid 18-tiden kolliderade ett backande lokaltåg från Södertälje Södra med ett växeltåg som felaktigt satts ut på samma spår strax före Södertälje Central. Olyckan resulterade i en våldsam brand och krävde fyra människoliv. Kollisionen i skymningen Det backande lokaltåget hade just passerat …

Läs mer