Efter kriget var en av de viktigaste civilförsvarsåtgärderna utrymning. I vissa sannolika militära operationsområden planades invasionsutrymning, och vid radioaktiv beläggning hade såkallad radiakutrymning tillkommit i planeringen. Statens möjlighet att ta egendom i anspråk vid krig eller krigsfara. Ett exempel på det är den då kommunägda Ekeby gård i Ytterenhörna som 1952 var planlagd av länsstyrelsen i Södermanland att vid krig …
Utrymning planerades för alla luftskyddsorter av Luftkyddsinspektionen och efter 1940 av Statens utrymningskommission som skulle leda utrymning av civilbefolkningen samt förbereda åtgärder för att ta emot en mera omfattande flyktinginvasion. Om Sverige skulle dras in i krig räknade man med att många städer och industrisamhällen skulle bli utsatta för flygangrepp. Därför planerade man för att barn, blivande mödrar (som väntar …
Många Södertäljebor som växte upp på 1950-1960-talen minns skyddsrummet och pjäsvärnen i och på Stockholmsberget, kanske lekte dom där? Men vad hade egentligen dessa anläggningar för tillämpning från början? Vem uppförde dem? Var det Wedaverken, Bofors eller var det Krigsmakten? Hade de något med luftvärnsbatteriet ovanpå berget att göra, eller var det kanske ett industriluftskyddsrum som uppfördes under andra …
Elektricitetsverket, Vattenverket och gasverket skulle förbereda skyddsåtgärder för driften, med provisoriska anläggningar och reservmateriel som skulle förtecknas och lagras. Beredskap skulle finnas att kunna koppla bort starkströmsledningar, och omkoppla till andra kraftverk om det egna blivit förstört. För Södertälje stads del, så hade byggnadschefen Torsten Johnson i fredstid planlagt åtgärder för drift av vatten-, gas- och elverk samt för …
Under 1960-talen hade civilförsvarssektionen hos länsstyrelsen i Stockholms län en beredskap för att mäta radioaktivitet. Man var orolig att radioaktivt stoft skulle nå Sverige, med anledning av att Sovjetunionen bedrev provsprängningar av kärnvapen på ögruppen Novaja Zemlja i norra ishavet. Bara under åren 1955-1962 provsprängdes sex kärnladdningar och proven fortsatte ända fram till år 1990. Totalt sprängdes 134 kärnladdningar, varav …
Fastighetskontorets verksamhet skulle efter krigsorganisation i största möjliga mån bedrivas i samma former som under fred. Planläggningen skulle anpassa kontorets uppgifter, organisation och verksamhet till de förhållanden som skulle kunna råda under krig. Det uppgifter som vid krig skulle upphöra helt var ny-, om- och tillbyggnadsarbeten. Underhåll och installation på befintliga fastigheter skulle nedbringas till ett minimum om man …
Riksdagen bestämde under våren 1982 att kommunerna skulle ta över ledningen av civilförsvaret på lokal nivå under beredskap och i krig samt planläggningsansvaret. I riksdagsbeslut 1984 ändrades civilförsvarslagen för att 1982 års försvarsbeslut skulle kunna genomföras. I propositionen 1984/84:49 lämnas riktlinjer hur planläggningen skulle gå till. Regeringen framhöll att samordningen inom totalförsvaret för befolkningens och samhällsverksamhetens överlevande skulle kunna …
Redan i början på 1960-talet konstaterade Länsstyrelsen att anläggningen hade för lågt skyddsvärde, och var illa placerad eftersom den var centralt belägen. Anläggningen användes dock under några årtionden till, fast för lite andra ändamål. April 1962 hölls ett möte i anläggningen, med många närvarande, bl a från F 18, Fortifikationsförvaltningen, KBAB, Södertälje stad och Civilförsvarsstyrelsen. Av protokollet framgår t ex vilket rum som skulle disponeras …
I civilförsvarsstyrelsens föreskrifter om säkerhetstjänst vid ledningscentraler av 1965 års upplaga, beskrivs hur säkerhetsarbetet ska utformas vid ledningscentraler. Redan i början på 1950-talet utformades ett antal föreskrifter bl a om publicitet kring civilförsvarets bergrumsanläggningar och sekretess i samband med projektering. Säkerhetstänkandet hade skärpts sedan det tidiga 1940-talet då man till och med lät ortspressen och allmänheten få delaktighet i …
Planeringen med att inrätta ett driftvärn i Södertälje kommun började under år 1981 efter att Kretshemvärnschefen, P. O. Jacobson tagit kontakt med kommunstyrelsens ordförande. En arbetsgrupp tillsattes som skulle se över hur kuppberedskap och bevakning av de kommunala anläggningarna skulle läggas upp. Sammantaget, så bedömde man att det fanns ett 20-tal objekt i kommunen, varav Södertälje hemvärnskrets möjligen skulle …
Hamnkapten Tore Carlsson ansvarade för luftskyddet av Mälarehamnen, Saltsjöhamnen och Uthamnen vilka skulle organiseras med en personalstyrka på 24 personer uppdelade på tre patruller, en i vardera hamn. Man förflyttade sig mellan hamnområdets olika delarna på cyklar, men under luftskyddstillstånd var det bestämt att en droskbil skulle ställas till förfogande för hamnchefen. Personalen som fick utbildning i brandtjänst och …
Under 1949 lämnade Civilförsvarsstyrelsen nya direktiv och typritningar för ett antal olika fullträffsäkra skyddsrumsanläggningar och civilförsvarscentraler, både friliggande och i berg. För Södertäljes del behövde den gamla civilförsvarscentralen moderniseras, få en bättre skyddsnivå och utökas storleksmässigt. Under projekteringen och när den var i bruk benämndes den med kodnamnet HUNDEN. 1) Ingång från Badparken med närskydd och ingångstunnel med stötvågsfälla …
Driftvärnet var anställda som med vapen skulle skydda och försvara sina arbeten och arbetsplatser. Det första driftvärnet bildades efter ett riksdagsbeslut inom byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) i mitten av 1944. BRB omfattade byggbranschen och var uppbyggd av bygg-, maskin-, installations- och konsultföretag genom avtal med staten. Försvarsmakten hade i fredstid överenskommelse med så många företag som möjligt och organiserade och förberedde …
I byggnadschef Torsten Johnson utlåtande från 1938 beskrevs förutom skyddsrummen för luftskyddsledning att fyra stycken offentliga skyddsrum skulle byggas och att de skulle vara avsedda att skydda allmänheten, med en placering i nära anslutning till livligt trafikerade gator, torg och andra öppna platser. Luftskyddsinspektionens rekommendationer var att offentliga skyddsrum helst skulle vara insprängda i berg. För Södertäljes del planerades …
En luftskyddscentral var en skyddad ledningsplats där luftskyddets stabspersonal samlades för att leda och samordna det civila samhället i händelse av kris- eller krigssituation. Södertälje stads luftskyddschef, stadsfiskal Petrus Sundin påtalade år 1938 till Drätselkammaren att det fanns stora behov av att få till stånd en central för luftskyddets personal i Södertälje. Hittills hade den lokala luftskyddsledningen haft ett …
I början av år 1937 bestämde länsstyrelsen i Stockholms län, att polischefen i respektive stad skulle utarbeta planer för civila skydds- och räddningsåtgärder om angrepp skulle ske av bombplan. Redan i fredstid skulle ett handlingskraftigt skydd byggas upp, som skulle kunna mobiliseras vid behov. Luftskyddet skulle försvåra anfall från luften eller begränsa verkningarna. Luftskyddet kompletterade det militära luftförsvaret som …
Luftskyddet började organiseras runt om i landet med stöd av 1937 års luftskyddslagstiftning. I den lagen definieras luftskyddet som åtgärder av icke militär natur, vilket avsåg att försvåra anfall från luften och begränsa verkningarna av sådana anfall. Luftskyddet är en tidig benämning på det som i senare har utvecklats till civilförsvar. Den statliga myndigheten luftskyddsinspektionen inrättades år 1937 som …