När kriget bröt ut i Europa i september 1939 ställdes Stockholm snabbt om till en vardag präglad av beredskap. I försvarsområdesorder från Stockholms försvarsområde (och från mitten av december Stockholms–Södertörns försvarsområde) framträder en konkret bild av hur mobilisering, bevakning, förläggning, ekonomi, sjukvård och personalledning organiserades – i detalj, dag för dag. Ordermaterialet visar hur en akut uppbyggnadsfas under september …
När kriget bryter ut i Europa finns redan ett finmaskigt nät av luftbevakningsstationer i Sverige. I Stockholms försvarsområde blir stationerna – ofta bemannade dygnet runt – ögon och öron i ett system som måste fungera lika bra i vardag som i skarpt läge. Ls Viksberg, med beteckningen 59175 B, heter från början ls Högantorp och blir under 1940 och en bit …
Hamnarna intog en särskilt framträdande roll i beredskaps- och försvarsplaneringen under krigsåren. De utgjorde nav för import och export, industriell försörjning och nationell logistik och var samtidigt potentiella brohuvuden för en angripare. En fungerande hamn kunde snabbt möjliggöra landstigning, omlastning av materiel och vidare transporter in i landet. Därför betraktades hamninfrastrukturen som en strategisk resurs som, om situationen så …
Broar och viadukter intog en särställning i den svenska beredskaps- och försvarsplaneringen under krigsåren. De utgjorde kritiska knutpunkter i både väg- och järnvägsnätet och var ofta de mest sårbara och samtidigt mest betydelsefulla objekten i transportsystemet. En enskild bro kunde binda samman hela regioner, möjliggöra snabba truppförflyttningar och säkerställa försörjning – men i en angripares händer kunde samma bro …
Transport- och förbindelsesystemen utgjorde ett av de mest avgörande elementen i försvarsplaneringen under beredskapsåren. Vägar, järnvägar, broar, viadukter, hamnar och knutpunkter var inte bara civila infrastrukturer utan strategiska resurser som möjliggjorde truppförflyttningar, försörjning, ledning och industriell verksamhet. Samtidigt utgjorde de en av de största sårbarheterna: om de kunde utnyttjas av en angripare riskerade de att påskynda en ockupation och …
Signalförbindelserna utgjorde ett av de mest känsliga och strategiskt betydelsefulla systemen inom totalförsvaret. De band samman militär ledning, civila myndigheter, industri, transporter och samhällsservice och möjliggjorde ledning, underrättelseinhämtning och samordning över stora geografiska områden. Samtidigt innebar dessa förbindelser en betydande sårbarhet: om de föll i en angripares händer kunde de användas för exakt samma ändamål – men då riktade …
Elkraftförsörjningen intog en särställning i beredskapsplaneringen. Elektriciteten var en grundläggande förutsättning för såväl militär verksamhet som för samhällets civila funktioner: industriell produktion, transporter, signal- och sambandsmedel, vattenförsörjning, sjukvård och förvaltning. Samtidigt innebar ett fungerande elsystem att en angripare snabbt kunde tillgodogöra sig samma resurser. Elkraften betraktades därför som ett strategiskt system som måste kunna kontrolleras, begränsas och – i …
Under andra världskrigets beredskapsår byggdes inom Strängnäs försvarsområde ett omfattande system av förberedda förstöringsåtgärder. Dessa åtgärder var inte avsedda att genomföras rutinmässigt, utan skulle användas kontrollerat i ett skärpt läge för att vinna tid, begränsa en angripares handlingsfrihet och förhindra att svensk infrastruktur kunde utnyttjas av en fiende. Planeringen vilade på totalförsvarstanken. Militär verksamhet, civil infrastruktur, industri och lokala …
Industriförstörelsen utgjorde ett av de mest långtgående och samtidigt mest känsliga inslagen i beredskapsplaneringen. Under krigsåren stod det klart att den civila industrin inte enbart var en ekonomisk resurs, utan även en strategisk faktor med direkt militär betydelse. Produktionsanläggningar, verkstäder, hamnar, energikrävande processer och förädlingsindustrier kunde snabbt utnyttjas av en angripare för egen försörjning, reparation av materiel och fortsatt …
Maj 2025 – en återblick på en dag då hela staden stod stilla för att hylla sin beredskap Söndagen den 27 maj 1945 låg Södertälje badande i sol. Bara några veckor hade gått sedan freden i Europa, men på stadens gator marscherade fortfarande män och kvinnor i uniform. De bar inte segerns vapen – utan beredskapens anda. Det var …
Motorn hostar till och går upp i ett jämnt smattrande. Framför dig öppnar sig den mörka grusvägen, fläckad av månljus mellan trädstammarna. Klockan är långt efter midnatt och kartan i bröstfickan känns klibbig av svett. Det gäller att minnas nästa kontrollpunkt, nästa order, nästa rapport. Hösten 1944 drillas hemvärnets mc-ordonnanser i Södertäljes skogar – och varje ögonblick känns som …
Sommaren 1940 rullade bussar och lastbilar in i Nynäshamn med soldater, pjäser och materiel till det nyuppsatta luftvärnsbatteriet Lv 20. På bara några dagar reste sig en hel förläggning vid kusten: kanoner ställdes i ordning, baracker restes, köket kom igång och taggtråd drogs runt området. Det var början på fem år av beredskapstjänst – en tid fylld av slit …
Mitt under beredskapsåren 1940 byggdes nya luftvärnsställningar med befästningar runt Stockholm. I Södertälje och Nynäshamn arbetade soldater och civila sida vid sida för att stärka huvudstadens försvar mot hotet från skyn. Hösten 1940 pågick ett intensivt arbete för att stärka Stockholms luftvärn. Generalmajor Hugo Cederschiöld, dåvarande befälhavare för Stockholms försvarsområde, rapporterade i november att flera befästningsarbeten hade slutförts och …
Södertälje hemvärnsområde bildades i juni 1940 och tillhörde till en början Södertörns hemvärnskrets. Geografiskt omfattades då endast den centrala delen av Södertälje stad. Första januari 1943 bildades Södertälje hemvärnskrets som fanns kvar organisatoriskt till år 1994. Hemvärnschefer under åren var följande: 1940-1945 Sten Simonsson 1945-1948 Einar Öhman 1949-1950 Thure Ling 1950-1952 Einar Fjellmo 1952-1956 Gustaf Nilsson 1956-1959 Gunnar Sjöberg …
Benämning och ungefärligt läge Numrering under tiden Anteckning 3/9 1939 – 31/3 1940 1/4 1940 – 24/8 1941 25/8 1941 – 30/6 1944 Efter 1/7 1944 Sturehöjden, Brunnsbacken 11 60 3 st pjäsvärn för 7,5 cm lvkan, 1 st eb-värn, 1 st 7,5 cm lvkan, 1 st 8 mm lvksp, 1 st ainstr v 1 cinstrm v, 1 amrum betong, 3 x …
När andra världskriget avslutades stod Sverige inför en ny verklighet. Det luftvärnssystem som byggts upp kring huvudstaden under beredskapsåren behövde snabbt avvecklas, ställas om eller tas om hand. Men vad mötte de officerare som sommaren och hösten 1945 inspekterade de många luftvärnsställningarna i Stockholm? En rapport från Kungliga Stockholms Luftvärnsregementes mobiliseringscentral (Lv 3 mobc) visar en besvärande bild av …
Till skydd av Nynäshamns oljeraffinaderi fanns en 40 mm luftvärnsakantropp. Det var faktiskt Sveriges första raffinaderi som kom till tack vare Axel Ax:son Johnson, som köpte upp betydande markområden i Nynäshamn redan i början av 1900-talet, men först under februari år 1928 började bygget, som gick snabbt, då produktionen kunde starta redan i december samma år. Under beredskapsåren 1939-1945 …
Under drygt femtio år hade Scania-Vabis, senare Saab-Scania, ett eget hemvärnskompani som var en integrerad del av Sveriges totalförsvar. Det var ett tungt beväpnat industrihemvärn, framvuxet ur kalla krigets hotbild och med huvuduppgiften att skydda fabriksområdet och strategiskt viktiga anläggningar i Södertälje. Det hela började som ett principbeslut 1953 och innebar en lång resa av organisatoriskt arbete, politiska beslut, …
Den 22 november 1961 spelade Sverige ett krigsspel som visade hur snabbt vardagen kunde vändas upp och ner under kalla kriget. Det internationella läget hade försämrats kraftigt. I övningsscenariot riktade en stormakt skarpa anklagelser mot Sverige för bristande neutralitet och förberedelser för samarbete med motståndarsidan. Samtidigt samlades stora styrkor på finsk mark, redo att anfalla över land och hav. …
Rickman von der Lancken (född 13 januari 1878, död 7 juli 1954) var svensk arméofficer och en av landets mest framstående kavallerichefer under sin tid. Han inledde sin militära karriär vid Norrlands dragonregemente och gjorde snabbt karriär inom kavalleriet. Han blev tidigt känd som en energisk och orädd försvarsvän, och gjorde sig ett namn som en stark talesperson för …
Många fall av uppvigling bland militära gränsförband i norra Sverige noterades i slutet av 1939. Dels i form av direkt påverkan i kommunistisk och ryssvänlig riktning, dels såsom försök att sprida missnöje och olust bland manskapet. Det hela handlade om att systematiskt skapa ett misstänkliggörande mot befälen, och att skapa en misstro mot Sveriges beredskapsåtgärder som vidtagits efter Sovjetunionens …
I Nynäshamn fanns tre luftvärnsförband organiserade. Benämning och ungefärligt läge Numrering under tiden Anteckning 3/9 1939 – 31/3 1940 1/4 1940 – 24/8 1941 25/8 1941 – 30/6 1944 Efter 1/7 1944 Vaktberget – 20 20 61 3 st 7,5 cm luftvärnskanoner, 1 st lvksp. Oljeraffinaderiet 50 50 50 432 2 st 40 mm lvakan, 1 st lvksp. Jättekastet – 51 51 …
För att kunna belysa fientliga flygplan nattetid fanns strålkastarförband organiserade med 150 cm strålkastare som samverkade med luftvärnsbatterierna. Dessa kunde, vid klart väder, belysa mål på avstånd upp till 10 km. I Stockholm fanns 10 st kompanier organiserade i en ring kring Stockholm. Varje kompani innehöll 4 st avdelningar. Strålkastarförbanden utgick ur krigsorganisationen på 1950-talet. Kompanierna år 1942 Mobiliseringstiden …
Rothugget skillnanden back och torpstugor intill almnäs station 1965 solbergatorpet norrbyvret Backa FortF bestämde vilka byggnader som skulle rivas och brännas. Utflavd. utförde detta 1968-69. Lövtorp
Denna luftvärnsställning bestod av två stycken 40 m.m. luftvärnsautomatkanoner och kom till i början av år 1940. Men det var först i början av år 1941 som den bemannades med personal från en annan luftvärnsställning i Nynäshamn (Lv 50). Först under slutet av år 1942 var alla värn m.m. i funktionsdugligt skick.