När kriget bryter ut i Europa finns redan ett finmaskigt nät av luftbevakningsstationer i Sverige. I Stockholms försvarsområde blir stationerna – ofta bemannade dygnet runt – ögon och öron i ett system som måste fungera lika bra i vardag som i skarpt läge. Ls Viksberg, med beteckningen 59175 B, heter från början ls Högantorp och blir under 1940 och en bit in på 1950-talet ett tydligt exempel på hur luftbevakningen inte bara handlar om spaning, utan om teknik, logistik, personalfrågor och lokalt samspel.
Det är svårt att veta, men troligen har denna plats i Viksberg rekognoscerats redan under 1938. Östra militärområdet låter i början av år 1940 uppföra en förläggningsstuga för 7 personer den har ett rum på nedre botten och en vaktkur med omgivande plattform på taket. Storleken är ca 7×6 meter. Från början med en utvändig trapp för att komma upp till plattformen.
| 1 Dubbelsäng utan hylla | 9 Torkställ för skor och strumpor |
| 2 Dubbelsäng med hylla | 10 Torkställ för kläder |
| 3 Fönster i dörren | 11 Tvättbänk |
| 4 Dubbelskåp | 12 Porslinsskåp med 4 st hyllor |
| 5 Bord 60×75 cm | 13 Disk och arbetsbänk |
| 6 Bord 75×150 cm | 14 Hyllor 5 st |
| 7 Stol | 15 Spis |
| 8 Pall | 16 Kamin med radiator |
Redan den 9 april 1940 är Viksberg inne i systemet med eget telefonabonnemang och anknytning till förläggningen, stolplinje har dragits och anslutning har gjorts till Högantorps telestation. Det går än idag att se några stolpar som står kvar i skogen, om man orkar klättra upp på berget. Utfört av Televerkets personal. Telefonin är avgörande: utan linje ingen rapportkedja.
Våren 1940 upptäcker Stockholms försvarsområdes stab en oväntat konkret svaghet i luftbevakningen: rapporteringen faller om tiden inte kan hållas. För att en iakttagelse ska bli användbar måste den kunna rapporteras snabbt och “tidsriktigt”. Men vid vissa stationer saknar personalen tillförlitliga klockor.
Den 24 maj begärs därför en omedelbar uppgift från kompaniledningen: hur många ur krävs för att säkerställa att varje ls har minst en person med klocka? Fem dagar senare skickar försvarsområdet sammanställningen vidare till Östra militärområdet: 90. lbevkomp behöver 19 ur och 91. lbevkomp 14 ur. Skälet anges rakt ut:
behovet är stort eftersom många stationer nu bemannas av kvinnlig personal, som “i regel saknat tillförlitliga ur”.
Det är en tidig indikator på en större förändring: luftbevakningen är på väg att bli beroende av kvinnliga krigsfrivilliga – och organisationen måste snabbt anpassa utrustning och rutiner till en ny bemanningsmodell.
Men när stationen inspekteras den 10 juni av Östra militärområdets representanter framträder en annan verklighet: byggnaden är ny, men provisorisk och i delar undermålig. Chefen för 91. lbevkomp, Karl Erhardh, återkommer den 26 juni med en rad förbättringsförslag. Listan visar vad som krävs för att en luftbevakningsstation ska fungera i praktiken:
- vattenförsörjning (antingen ledning eller insamling av regnvatten),
- avrinning och uppsamling (hängrännor, stuprör, kärl),
- invändiga ytor (målning),
- trygg tillgång till utkiken (trappa med ledstänger),
- siktförbättringar (bockar och plankor),
- belysning (elektriskt ljus).
Det mest akuta gäller säkerheten: den nuvarande stegen upp till utkiksplatsen beskrivs som “livsfarlig”, för kort och fastsurrad med rep.
Juli 1940: Luftbevakningen lämnar ifrån sig gevär – hemvärnets behov prioriteras
Samma sommar kommer ytterligare en realitet: materielbrist. För att öka tillgången på gevär till hemvärnet beslutas att gevär ska lämnas in från ls i sådan utsträckning att endast hälften av ordinarie ls-personal i regel kan vara beväpnad (kuststationer undantas). Även amgördlar samlas in för att utrusta nyuppsatta förband.
Den 5 juli rapporterar Erhardh vilka gevär som tas i förvar. För Viksbergs del noteras 3 gevär.
Juli 1940: Förbättringar beordras – men stora investeringar stoppas
Stockholms försvarsområde beordrar att tre åtgärder ska genomföras omedelbart: regnvattenlösning, trappa med ledstänger samt siktbockar/plankor, till en sammanlagd kostnad av 216:41 kr.
Samtidigt avslås de dyra delarna: vattenledning bedöms kosta omkring 2 800 kr plus brunn, och elektrisk belysning 1 785 kr plus grävning, material och armatur. Motiveringen är talande: byggnadens provisoriska natur anses inte försvara sådana kostnader.
Augusti 1940: Vinterutrustning – och luftbevakningsstationerna får tillträdesskydd
Den 20 augusti slår Erhardh fast att fyra stationer inom Stockholms försvarsområde är i funktion med kvinnliga krigsfrivilliga, däribland Viksberg. Utrustningen är dock tydligt sommaranpassad. Eftersom bemanningen ska fortsätta även under kall årstid begärs ett omfattande paket av vinterutrustning – kappor, byxor m/39, ylletröjor, pälsmössor, pjäxor, strumpor och raggsockor.
Samtidigt finns en mörkare bakgrund: Försvarsstaben har fått anmälningar om att civila i vissa fall ofredat kvinnlig ls-personal. Därför lyfts möjligheten att utfärda tillträdesförbud till ls-områden, med anslag och anmälan till länsstyrelsen – men utan att ange skälet offentligt, för att inte skapa oro.
Augusti–september 1940: Drag, kyla och värme – Viksberg byggs om för uthållighet
Den 24 augusti anhålls om nya arbeten vid Viksberg: baracken behöver göras mindre dragig genom walboard på väggarna, springor i golvet bör tätas, och den lilla spisen räcker inte. En ny kokspis offereras (Husqvarna 719).
Stockholms försvarsområde medger den 28 augusti arbetena – men instruerar att spisen helst ska köpas begagnad i gott skick. Även här syns ekonomin: förbättringar ja, men med tydlig sparsamhet.
Den 16 september följer inspektionsanteckningar från kapten Hedelius. För Viksberg föreslås tre konkreta åtgärder som kopplar ihop värme, funktion och trygghet:
- telefonkuren bör flyttas så att skorstensröret passerar igenom och kan värma den,
- trappan till poststället bör göras invändig eftersom stationen är avsedd för kvinnlig bemanning och posten annars riskerar att ofredas,
- skydd mot drag under vaktplattformen bör ordnas.
20 september 1940: Stationen läggs ned – inventarierna dokumenteras
Den 20 september meddelas att ls Viksberg nedläggs kl. 18.00. Kort därefter upprättas en inventarieförteckning för stationen. Den visar en fullt utrustad förläggning med bland annat kokspis, sju sängar, skåp, bord, bänk, vattenuppsamlingskärl och sanitetsutrustning. Byggnaden anges ligga cirka 300 meter norr om Viksbergs kapell och vara låst med luckor för fönstren.
Viksberg har alltså hunnit bli en station med tydlig uthållighet – men hamnar ändå i en period av obemannande.
Hösten 1940–vintern 1941: Ombyggnad medan stationen står tom
I mitten av oktober 1940 konstateras att stationen är obemannad, vilket gör ombyggnad läglig. Viksberg bedöms kunna byggas om för omkring 750 kr, inklusive spisbyte. Årsredogörelsen i slutet av november beskriver resultatet:
- den utvändiga trappan ersätts med invändig,
- sängantalet ökas,
- spisen byts mot en större,
- och förändringarna kopplas uttryckligen till övergången från manlig till kvinnlig bevakning.
Den 8 januari 1941 rapporteras att förbättringarna som föreslagits för Viksberg faktiskt utförts under hösten 1940.
17 mars 1941: Viksberg i tjänst igen – med lokala kvinnliga frivilliga och särskilda permissionsvillkor
Den 26 mars 1941 framgår att Viksberg återigen är i funktion: bland de stationer som bemannas och träder i tjänst den 17 mars nämns Eldtomta, Rudskär och Viksberg.
Det särskilda är bemanningen: personalen har anskaffats på frivillighetens väg bland ortsbefolkningen. Det handlar ofta om kvinnor som är mödrar med hem och barn, vilket gör att ledningen medger en mer flexibel permissionsordning än normalt: halva styrkan kan få permission samtidigt, så att vardagslivet kan fungera parallellt med beredskapsuppgiften.
Viksberg blir därmed en station där luftbevakningens effektivitet bygger på lokal förankring.
1941: Viksberg kopplas tydligare till hemvärnet – rapporter om luftlandsättning
I maj 1941 framgår att samarbetet med hemvärnet redan etablerats: Viksberg (tillsammans med Eldtomta och Hörningsholm) åläggs att rapportera iakttagna luftlandsättningsföretag till närmaste boende hemvärnschef. Luftbevakningen får alltså en roll även i en marknära hotbild – som tidig varning vid försök att sätta trupp på marken.
Samma månad noteras att Viksberg – som har särskilt uppförd ls-byggnad – saknar viss brandmateriel, och därför begärs bland annat pytsspruta och brandhake.
1942: Vardagsproblem blir beredskapsproblem
Från 1942 finns en notis om foläkarinspektion vid Viksberg. Personalen anmärker på köttkonserver som gett magbesvär; man föreslår bättre förvaringsutrymme och enklare förbättringar i köksmiljön.
Det är en liten detalj, men den fångar en viktig sanning: uthållighet i beredskap avgörs ofta av mat, hygien och förvaring, lika mycket som av kartor och telefonlinjer.
1943: Viksberg pekas ut i beredskapsplaneringen
I juli 1943 fastställs en plan för inkallande och drift vid skärpt eller full fältdepåberedskap. Där nämns Viksberg specifikt: vid full beredskap ska krigsplacerad personal för ls Viksberg (liksom ls Södertälje) först infinna sig på kompaniexpeditionen för att hämta personlig utrustning och därefter omedelbart gå till stationen.
Mot en fast organisation: övningar, omgruppering och ny luftbevakningsordning (1942–1945)
Parallellt med den löpande driften av luftbevakningsstationerna pågår under krigsåren ett omfattande arbete med att pröva, justera och slutligen fastställa luftbevakningens organisation. Ls Viksberg ingår i detta arbete både praktiskt – genom övningar – och strukturellt, när en ny permanent ordning införs mot krigets slutskede.
Maj 1942: Luftförsvarsövning med Viksberg i rapportkedjan
Den 31 maj 1942 genomförs en större luftförsvarsövning inom Östra militärområdet, med syfte att pröva rapporterings- och orienteringstjänstens snabbhet och precision vid hög belastning, orsakad av omfattande fientliga flygföretag.
I övningen deltar ett stort antal luftbevakningsstationer och luftvärnsförband. Från 91. lbevkomp L 1 deltar bland annat följande luftbevakningsstationer:
- Herrhamra
- Skärlinge
- Nynäshamn
- Södertälje
- Eldtomta
- Sorunda
- Västerby
- Ogesta
- Viksberg
- Söderby
- Stadsberga
- Sandemar
- Smådalarö
Övningen omfattar även flera luftvärnsförband i Nynäshamn, Södertälje och Norrviken. För Viksbergs del innebär detta att stationen inte bara fungerar i vardagsdrift, utan också prövas i ett sammanhängande regionalt scenario, där rapporteringen från ls ska fungera snabbt, korrekt och under press.
Kompaniets expedition – navet i 91. luftbevakningskompaniets verksamhet
Bakom varje luftbevakningsstation fanns en administrativ och operativ kärna. För 91. luftbevakningskompaniet L 1 var denna kärna kompaniets expedition, där order förmedlades, personal registrerades, materiel redovisades och beredskapsåtgärder samordnades. Expeditionen var inte bara ett kontor, utan ett nav i luftbevakningssystemet.
Södertälje läroverk – en långvarig men provisorisk lösning
Sedan 1 september 1939 hade kompaniet sina expeditions- och förrådsutrymmen i Södertälje läroverk. Lokalerna fungerade under flera år som bas för kompanistabens arbete. Härifrån sköttes bland annat:
- korrespondens med Stockholms försvarsområde och Östra militärområdet,
- redovisning av personal, löner och permissioner,
- materiel- och inventarieförteckningar för luftbevakningsstationerna,
- planering av inspektioner, utbildning och övningar,
- inkallning och utrustning av krigsplacerad personal vid höjd beredskap.
Läroverket låg centralt och gav tillgång till nödvändiga rum, men lösningen var i grunden tillfällig och byggde på att skolverksamheten kunde undvara lokaler.
Sommaren 1942: behov av flytt
Under sommaren 1942 meddelade läroverkets rektor att de rum som luftbevakningskompaniet disponerade måste återtas från och med den 1 augusti 1942. Därmed uppstod ett akut lokalproblem. Försök att finna ersättningslokaler i centrala Södertälje misslyckades.
I detta läge visade Bibelinstitutet Hagaberg stor tillmötesgående. Rektor Knut Landgren erbjöd kompaniet att vid behov disponera nödvändiga rum inom institutet. För att inte belasta institutets verksamhet mer än nödvändigt träffades dock en mellanlösning.
Flytt till Hagaberg – i samverkan med 9. bevakningskompaniet
Efter samråd med chefen för 9. bevakningskompaniet fick 91. lbevkomp tillstånd att tills vidare använda rum i den gamla herrgårdsbyggnaden på Hagaberg, som redan var rekvirerad och stod till 9. bevkompaniets förfogande. Om behov skulle uppstå för 9. bevkomp, fanns löfte om att Bibelinstitutet omedelbart skulle tillhandahålla alternativa lokaler.
Flytten genomfördes den 31 juli 1942. Från och med detta datum var både kompaniets expedition och stab förlagda till Hagaberg. Telefonnumret förblev detsamma (Södertälje 30120), liksom adressen Fältpost nr 63691, Södertälje – ett tecken på att kontinuitet i samband och postgång prioriterades trots lokalbytet.
Instruktioner för chefen 91. luftbevakningskompaniet L 1
Instruktioner fastställdes i februari 1941 för chefen för 91. luftbevakningskompaniet L 1, visar hur befattningen var utformad för att bära upp hela luftbevakningsverksamheten inom kompaniets område. Kompanichefen var direkt underställd befälhavaren för Stockholms försvarsområde och ansvarade för såväl den operativa ledningen som den administrativa och ekonomiska funktionen.
I chefens uppgifter ingick att organisera, bemanna och leda de underställda luftbevakningsstationerna samt att genom återkommande inspektioner säkerställa att personal, byggnader och materiel hölls i tjänstdugligt skick. Chefen hade ansvar för förläggningar och ls-byggnader, inklusive förslag till underhåll och förbättringar, och verkställde godkända åtgärder genom egen försorg. Förläggningens standard – värme, ordning och säkerhet – betraktades som en direkt förutsättning för att tjänsten skulle kunna fullgöras dygnet runt.
Tyg- och intendenturtjänsten var strikt reglerad. All materiel skulle redovisas, vårdas och kontrolleras, och varje person som tilldelats utrustning var personligen ansvarig för dess skick. Kompanichefen var även krigsförvaltningsmyndighet, med ansvar för löner, kassaärenden och ekonomisk redovisning gentemot krigskassan. Brådskande utgifter kunde betalas via stående förskott, vilket krävde noggrann attest och bokföring.
Förplägnaden ordnades i stor utsträckning lokalt vid ls-platserna, antingen genom kvarterförplägnad hos närliggande gårdar eller genom självhushåll. Kompanichefen granskade och attesterade räkningar och ansvarade för att personalen fick tillräcklig och fungerande utspisning, även vid avlägset belägna stationer.
Instruktionen lade också stor vikt vid personal- och sjukvårdstjänsten. Chefen skulle följa personalens hälsa, samverka med läkare och se till att sjukdomsfall vid avlägsna ls hanterades utan att tjänsten äventyrades. Personalanskaffningen byggde i ökande grad på frivilliga, ofta rekryterade lokalt och i samverkan med Lotta-kåren, vilket krävde flexibilitet i bemanning och tjänstgöringsvillkor.
Slutligen omfattade instruktionen disciplinära befogenheter. Kompanichefen hade ansvar för ordning, förhör och tillrättavisningar samt, inom givna ramar, bestraffningsrätt över underställd personal. Sammantaget framträder befattningen som ovanligt bred: chefen för 91. lbevkomp L 1 var samtidigt militär befälhavare, administrativ ledare och förvaltare av ett utspritt nät av luftbevakningsstationer, som mest 19 stycken!, däribland ls Viksberg, vars kontinuerliga funktion vilade på hans samordnande roll.
Hösten 1944: Ny luftbevakningsorganisation – Viksberg fastställs som bestående ls
Genom order från Försvarsstaben (Högkv:Fst L nr H 26:36, 23/9 1944) beslutas att luftbevakningen från och med den 15 oktober 1944 ska organiseras enligt helt nya bestämmelser. Därmed upphävs tidigare ordningar från 1943 och tidigare.
Den nya organisationen innebär bland annat att:
- samtliga luftbevakningsstaber och luftbevakningscentraler (lc) ska vara upprättade,
- luftbevakningen samlas i tydligare bataljons- och kompanistrukturer,
- larmrutiner samordnas mot luftvärn, marin, flygförband och täcktrupp.
Inom Stockholms försvarsområde (Fo 44) fastställs följande struktur:
XIII. luftbevakningsbataljonen Fo 44 (S lbevbat)
– med Lc S som central ledningspunkt.
Under denna bataljon organiseras bland annat:
71. luftbevakningskompaniet Fo 44, där följande ls ingår:
- Herrhamra
- Södertälje
- Eldtomta
- Viksberg
- Söderby
Att Viksberg uttryckligen listas i denna nya organisation visar att stationen inte längre betraktas som tillfällig eller provisorisk, utan som en permanent del av luftbevakningsnätet i Stockholms försvarsområde.
1945: Slutlig krigsorganisation – Viksberg kvar i kärnstrukturen
I nästa steg preciseras organisationen ytterligare. Från och med den 15 april 1945 gäller en fastställd luftbevakningsorganisation för Fo 44 och Fo 45.
För Fo 44 gäller då:
XIII lbevbat Fo 44 (S lbevbat)
Lc S
71. lbevkomp Fo 44 (organiserat som självständig plutonstab):
- 58676 B Herrhamra
- 59172 A Södertälje
- 59172 B Eldtomta
- 69175 A Viksberg
Viksberg ingår alltså även i den slutliga krigsorganisationen, med egen ls-beteckning, inom samma kompani som Södertälje och Eldtomta – stationer som redan tidigt haft en central roll i området.
Om du besöker platsen idag finns knappt några spår kvar av denna luftbevakningsstation. Det finns några telestolpar kvar samt några betongfundament. Sista gången denna anläggning nämns är i mitten av 1950-talet då den ska användas i samband med en övning. En scoutförening hyr baracken innan den rivs.
Källförteckning
Stockholms försvarsområde – Öppet arkiv
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenÖppet arkiv, Vol. B1:3, nr 10724 maj 1940– Skrivelse till Ch 90. lbevkomp ang. behov av ur för rapportering från ls.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenÖppet arkiv, Vol. B1:3, nr 14029 maj 1940– Uppgift till Östra Milo ang. antal erforderliga ur vid ls inom 90. och 91. lbevkomp.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenÖppet arkiv, Vol. B1:4, nr 10851 juli 1940– Vidarebefordran av skrivelse ang. förbättring av ls-byggnad vid ls Viksberg.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenÖppet arkiv, Vol. B1:4, nr 40428 augusti 1940– Medgivande att utföra förbättringsarbeten vid ls Viksberg samt anvisning om spisanskaffning.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenÖppet arkiv, Vol. B1:5, nr 33329 november 1940– Årsredogörelse byggnader m.m. 1940: ls-stuga vid Viksberg.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenÖppet arkiv, Vol. B1:5, nr 34115 oktober 1940– Redovisning av önskvärda förbättringar vid ls Viksberg, Nynäshamn och Herrhamra.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenÖppet arkiv, Vol. B1:5, nr 35716 juni 1941– Redogörelse över verksamhet, utbildningsbehov och personal vid 91. lbevkomp L 1.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenÖppet arkiv, Vol. B1:6, nr 42118 december 1941– Årsredogörelse över byggnader m.m. vid Sfo, budgetåret 1940–41 (Byggnadsnr 301 Viksberg).
Stockholms försvarsområde – Hemligt arkiv
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenHemligt arkiv, Vol. E1:5, nr 182726 juni 1940– Förslag till förbättring av nyuppförda ls-byggnader vid ls Viksberg.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenHemligt arkiv, Vol. E1:5, nr 1612 juli 1940– Inskränkning i beväpning av ls för tilldelning av gevär till hemvärnet.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenHemligt arkiv, Vol. E1:5, nr 1784 juli 1940– Uppgift ang. permanenta telefonnätet för ls inom 91. lbevkomp L 1 (inkl. ls Viksberg).
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenHemligt arkiv, Vol. E1:5, nr 835 juli 1940– Redovisning av inlämnade gevär från ls, inklusive ls Viksberg.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenHemligt arkiv, Vol. E1:7, nr 16720 september 1940– Anmälan om nedläggning av ls Viksberg samt ls Backa.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenHemligt arkiv, Vol. B1:3, nr 27125 september 1940– Rapport om nedlagd förläggning vid ls 59175 B Viksberg samt inventarieförteckning.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenHemligt arkiv, Vol. E1:7, nr 14616 september 1940– Inspektions-PM rörande ls inom 91. lbevkomp L 1 (inkl. Viksberg).
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenHemligt arkiv, Vol. E1:7, nr 720 augusti 1940– Rekvisition av vinterutrustning för kvinnlig ls-personal (inkl. ls Viksberg).
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenHemligt arkiv, Vol. E1:8, nr 11915 oktober 1940– Tjänstgöringsbedömning; tidigare ls-chef vid ls Viksberg omnämnd.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenHemligt arkiv, Vol. E1:10, nr 16819 februari 1941– Förslag till instruktioner för chefen för 91. lbevkomp L 1 (inkl. förläggning och ls).
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenHemligt arkiv, Vol. E1:11, nr 12026 mars 1941– Permissionsbestämmelser vid ls inom 91. lbevkomp L 1 (inkl. ls Viksberg).
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenHemligt arkiv, Vol. E1:12, nr 443 maj 1941– Samarbete mellan ls och hemvärn, rapportering om luftlandsättning.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenHemligt arkiv, Vol. E1:12, nr —20 maj 1941– Uppgift om brandmateriel vid ls Viksberg och Söderby.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenHemligt arkiv, Vol. B1:7, nr 27020 mars 1942– Bedömning av kompanichefer och plutonchefer vid 90. och 91. lbevkomp.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenHemligt arkiv, Vol. B1:8, nr 3271942– Foläkarinspektion vid ls Viksberg; anmärkningar rörande kost och hygien.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenHemligt arkiv, Vol. E1:19, nr 21815 juli 1942– Flytt av 91. lbevkomp L 1:s expedition till Hagaberg.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenHemligt arkiv, Vol. E1:20, nr 691 augusti 1942– Meddelande om genomförd flytt av kompanistab.
- Stockholms försvarsområde, StabsexpeditionenHemligt arkiv, Vol. F1:4, nr 193 juli 1943– Plan för inkallande och drift vid skärpt/full beredskap (inkl. ls Viksberg).
Överordnade staber (med direkt bäring på Stockholms försvarsområde)
- Östra militärområdet, StabsexpeditionenAvd. II b, nr H 11132 juli 1940– Order om inskränkning i beväpning av ls.
- Östra militärområdet, StabsexpeditionenAvd. I a, nr H 79926 juli 1940– Bestämmelser om förbud att beträda ls-områden, skydd av ls-personal.
- Försvarsstaben / HögkvarteretHögkv:Fst L nr H 26:3623 september 1944– Fastställande av ny luftbevakningsorganisation fr.o.m. 15 oktober 1944.
- Försvarsstaben / FO-orderNr H 6926 maj 1942– Luftförsvarsövning inom Östra militärområdet (ls Viksberg deltagande).