Berättelsen fortsätter här med några från Södertälje hemvärn utvalda händelser under året 1943.Läs även tidigare delar I, II, III, IV V och VI. När man följer Södertälje hemvärns korrespondens under 1943 framträder en levande bild av en organisation mitt i vardagens slit och stora ansvar. Det är året då hemvärnsmännen cyklade genom Södertäljes skogar tills däcken slets ner, då lottor och Röda korset …
Berättelsen fortsätter här med några från Södertälje hemvärn utvalda händelser under senare delen av 1942. Läs även tidigare delar I, II, III, IV V och VI. Sommaren 1942 målade hemvärnschefen Sten Simonsson upp en tydlig bild av vardagen för Södertälje hemvärn i en artikel i tidningen Hemvärnet. Där betonade han att förbandens styrka aldrig kunde bli större än de enskilda männens skicklighet: ”Utan …
När kriget bröt ut i Europa i september 1939 ställdes Stockholm snabbt om till en vardag präglad av beredskap. I försvarsområdesorder från Stockholms försvarsområde (och från mitten av december Stockholms–Södertörns försvarsområde) framträder en konkret bild av hur mobilisering, bevakning, förläggning, ekonomi, sjukvård och personalledning organiserades – i detalj, dag för dag. Ordermaterialet visar hur en akut uppbyggnadsfas under september …
När kriget bryter ut i Europa finns redan ett finmaskigt nät av luftbevakningsstationer i Sverige. I Stockholms försvarsområde blir stationerna – ofta bemannade dygnet runt – ögon och öron i ett system som måste fungera lika bra i vardag som i skarpt läge. Ls Viksberg, med beteckningen 59175 B, heter från början ls Högantorp och blir under 1940 och en bit …
Hamnarna intog en särskilt framträdande roll i beredskaps- och försvarsplaneringen under krigsåren. De utgjorde nav för import och export, industriell försörjning och nationell logistik och var samtidigt potentiella brohuvuden för en angripare. En fungerande hamn kunde snabbt möjliggöra landstigning, omlastning av materiel och vidare transporter in i landet. Därför betraktades hamninfrastrukturen som en strategisk resurs som, om situationen så …
Broar och viadukter intog en särställning i den svenska beredskaps- och försvarsplaneringen under krigsåren. De utgjorde kritiska knutpunkter i både väg- och järnvägsnätet och var ofta de mest sårbara och samtidigt mest betydelsefulla objekten i transportsystemet. En enskild bro kunde binda samman hela regioner, möjliggöra snabba truppförflyttningar och säkerställa försörjning – men i en angripares händer kunde samma bro …
Transport- och förbindelsesystemen utgjorde ett av de mest avgörande elementen i försvarsplaneringen under beredskapsåren. Vägar, järnvägar, broar, viadukter, hamnar och knutpunkter var inte bara civila infrastrukturer utan strategiska resurser som möjliggjorde truppförflyttningar, försörjning, ledning och industriell verksamhet. Samtidigt utgjorde de en av de största sårbarheterna: om de kunde utnyttjas av en angripare riskerade de att påskynda en ockupation och …
Signalförbindelserna utgjorde ett av de mest känsliga och strategiskt betydelsefulla systemen inom totalförsvaret. De band samman militär ledning, civila myndigheter, industri, transporter och samhällsservice och möjliggjorde ledning, underrättelseinhämtning och samordning över stora geografiska områden. Samtidigt innebar dessa förbindelser en betydande sårbarhet: om de föll i en angripares händer kunde de användas för exakt samma ändamål – men då riktade …
Elkraftförsörjningen intog en särställning i beredskapsplaneringen. Elektriciteten var en grundläggande förutsättning för såväl militär verksamhet som för samhällets civila funktioner: industriell produktion, transporter, signal- och sambandsmedel, vattenförsörjning, sjukvård och förvaltning. Samtidigt innebar ett fungerande elsystem att en angripare snabbt kunde tillgodogöra sig samma resurser. Elkraften betraktades därför som ett strategiskt system som måste kunna kontrolleras, begränsas och – i …
Under andra världskrigets beredskapsår byggdes inom Strängnäs försvarsområde ett omfattande system av förberedda förstöringsåtgärder. Dessa åtgärder var inte avsedda att genomföras rutinmässigt, utan skulle användas kontrollerat i ett skärpt läge för att vinna tid, begränsa en angripares handlingsfrihet och förhindra att svensk infrastruktur kunde utnyttjas av en fiende. Planeringen vilade på totalförsvarstanken. Militär verksamhet, civil infrastruktur, industri och lokala …
Industriförstörelsen utgjorde ett av de mest långtgående och samtidigt mest känsliga inslagen i beredskapsplaneringen. Under krigsåren stod det klart att den civila industrin inte enbart var en ekonomisk resurs, utan även en strategisk faktor med direkt militär betydelse. Produktionsanläggningar, verkstäder, hamnar, energikrävande processer och förädlingsindustrier kunde snabbt utnyttjas av en angripare för egen försörjning, reparation av materiel och fortsatt …
Sommaren 1940 rullade bussar och lastbilar in i Nynäshamn med soldater, pjäser och materiel till det nyuppsatta luftvärnsbatteriet Lv 20. På bara några dagar reste sig en hel förläggning vid kusten: kanoner ställdes i ordning, baracker restes, köket kom igång och taggtråd drogs runt området. Det var början på fem år av beredskapstjänst – en tid fylld av slit …
Mitt under beredskapsåren 1940 byggdes nya luftvärnsställningar med befästningar runt Stockholm. I Södertälje och Nynäshamn arbetade soldater och civila sida vid sida för att stärka huvudstadens försvar mot hotet från skyn. Hösten 1940 pågick ett intensivt arbete för att stärka Stockholms luftvärn. Generalmajor Hugo Cederschiöld, dåvarande befälhavare för Stockholms försvarsområde, rapporterade i november att flera befästningsarbeten hade slutförts och …
Benämning och ungefärligt läge Numrering under tiden Anteckning 3/9 1939 – 31/3 1940 1/4 1940 – 24/8 1941 25/8 1941 – 30/6 1944 Efter 1/7 1944 Sturehöjden, Brunnsbacken 11 60 3 st pjäsvärn för 7,5 cm lvkan, 1 st eb-värn, 1 st 7,5 cm lvkan, 1 st 8 mm lvksp, 1 st ainstr v 1 cinstrm v, 1 amrum betong, 3 x …
Till skydd av Nynäshamns oljeraffinaderi fanns en 40 mm luftvärnsakantropp. Det var faktiskt Sveriges första raffinaderi som kom till tack vare Axel Ax:son Johnson, som köpte upp betydande markområden i Nynäshamn redan i början av 1900-talet, men först under februari år 1928 började bygget, som gick snabbt, då produktionen kunde starta redan i december samma år. Under beredskapsåren 1939-1945 …
Rickman von der Lancken (född 13 januari 1878, död 7 juli 1954) var svensk arméofficer och en av landets mest framstående kavallerichefer under sin tid. Han inledde sin militära karriär vid Norrlands dragonregemente och gjorde snabbt karriär inom kavalleriet. Han blev tidigt känd som en energisk och orädd försvarsvän, och gjorde sig ett namn som en stark talesperson för …
Många fall av uppvigling bland militära gränsförband i norra Sverige noterades i slutet av 1939. Dels i form av direkt påverkan i kommunistisk och ryssvänlig riktning, dels såsom försök att sprida missnöje och olust bland manskapet. Det hela handlade om att systematiskt skapa ett misstänkliggörande mot befälen, och att skapa en misstro mot Sveriges beredskapsåtgärder som vidtagits efter Sovjetunionens …
I Nynäshamn fanns tre luftvärnsförband organiserade. Benämning och ungefärligt läge Numrering under tiden Anteckning 3/9 1939 – 31/3 1940 1/4 1940 – 24/8 1941 25/8 1941 – 30/6 1944 Efter 1/7 1944 Vaktberget – 20 20 61 3 st 7,5 cm luftvärnskanoner, 1 st lvksp. Oljeraffinaderiet 50 50 50 432 2 st 40 mm lvakan, 1 st lvksp. Jättekastet – 51 51 …
Denna luftvärnsställning bestod av två stycken 40 m.m. luftvärnsautomatkanoner och kom till i början av år 1940. Men det var först i början av år 1941 som den bemannades med personal från en annan luftvärnsställning i Nynäshamn (Lv 50). Först under slutet av år 1942 var alla värn m.m. i funktionsdugligt skick.
För att öka eldkraften mot lågt fientligt flyg, beslutade Försvarsstaben i november 1942 att ytterligare fyra st 20 mm luftvärnsautomatkanontroppar skulle organiseras inom Stockholms försvarsområde. Två av dessa troppar förlades till Saltsjöbaden samt två till Södertälje.
Tollareställningen på Värmdö var i september 1939 en av Stockholms fjorton grupperade förband av luftvärnskanon-batterier. Det bestod av tre stycken 7,5 cm kanoner. Kvar i dag är pjäsvärn, E-värn, och signalvärn format som en åtta samt ett manskapsskyddsrum (MS värn) som är plomberat. Barackerna och förråden är sedan länge borta. Det verkar inte som några stormhinder eller infanterivärn byggdes …
Så varför skriver jag om en luftvärnsställning som inte ligger i Södertälje? Anledningen är att det mesta, i Södertälje, är så raserat att inte mycket finns kvar att att titta på. Utforskningarna har därför utvidgats till Stockholms Län, åtminstone avseende luftvärnställningar. Denna ställning är mycket lik den som fanns på Stockholmsberget, i Södertälje, som jag skrivit om tidigare. Jag …
Förteckning över lv 10 stridsställningar 1939-1945 samt dess olika numreringar under åren.
Hemvärnsområdet organiserades under Södermanlands inskrivningsområde, senare Strängnäs försvarsområde (fo 43), och var en del i Nyköpings hemvärnskrets. Hemvärnsområdet numrerades mellan åren 1940-1942: 10:22. Samt under åren 1943-1951: 431:22. Vid bildandet av hemvärnsområdet den andra augusti 1940 tillförordnades den förste hemvärnschefen Erik Johansson vilken var född 13/6 1887 och verkade som lantbrukare i Hejsta. Det saknas för närvarande uppgifter om …
Hemvärnsområdet organiserades under Södermanlands inskrivningsområde, senare Strängnäs försvarsområde (fo 43), och var en del i Nyköpings hemvärnskrets. Hemvärnsområdet numrerades mellan åren 1940-1942: 10:23. Samt under åren 1943-1951: 431:23. Vid bildandet av hemvärnsområdet den 14 juni 1940 tillförordnades den förste hemvärnschefen Hugo Abrahamsson vilken var född 4/11 1890 och verkade som lantbrukare i Håga på Mörkö. Det saknas för närvarande …