Det finns så mycket att berätta om Ing 1 i Almnäs. Den här texten bygger till stor del på information hämtad från tidningsartiklar, arkivhandlingar från krigsarkivet, Wikipedia och sist men inte minst den förträffliga boken om Svea ingenjörsrregemetes historia. Helt enorma byggnadssatsningar gjordes samtidigt både i Almnäs och i Kungsängen under 1960-talen. Arméstaben utförde rekognosering av området där nya …
Strängnäs hemvärnskrets bildades 1940 och löd under Södermanlands inskrivningsområde (I 10). Här ingick hela 49 hemvärnsområden, vilket torde blivit en utmaning att leda för kretshemvärnsbefälhavaren. Under 1942 års omorganisation infördes försvarsområden och därför ändrades indelningen i kretsar likaså. Strängnäs försvarsområde (fo 43) var nu uppdelat i tre ungefär lika stora kretsar med ca 25 hemvärnsområden per styck, nämligen; Nyköping …
Tillhörde i begynnelsen Södermanlands inskrivningsområde (I 10) och Strängnäs hemvärnskrets. Här ingick hela 49 hemvärnsområden, vilket torde blivit en utmaning att leda för dåvarande kretschefen Lennart Bernadotte. Under 1942 års omorganisation infördes försvarsområden och därför ändrades indelningen i kretsar likaså. Strängnäs försvarsområde (fo 43) var nu uppdelat i tre ungefär lika stora kretsar med ca 25 hemvärnsområden per styck, …
Anledningen till att dåtidens hemvärnskretsar i Södertörn omnämns på denna sida, är att flera områden från beredskapsåren och framåt senare kom att tillhöra Södertälje alt. angränsade till. Exempel på detta är Hölö och Mörka hemvärnsområden. Nyköpings hemvärnskrets omfattade 24 stycken hemvärnsområden och tillhörde ursprungligen Nyköpings försvarsområde (senare Strängnäs försvarsområde (fo 43). Första hemvärnskretsbefälhavare var Ingmar Pontus Widebeck ✭ 11/8 …
Hemvärnsområdet bildades som de flesta andra hemvärnsområden år 1940. Dock kan man se, med hjälp av korrespondens mellan Rikshemvärnstaben och hemvärnschefen K.H. Gustavsson i september 1940, att organiseringen skedde något senare än vad det gjorde i övriga närliggande områden. Ursprungligen år 1940, ingick Ytterenhörna-Överenhörna hvo (10:71) som ett av hela 49 stycken hemvärnsområden i Strängnäs hemvärnskrets, vilka ingick i …
Lat, long 59.139218, 17.593499 Strax utanför Södertäljes stadskärna planerade civilförsvarsstyrelsen under tidigt 1960-tal för en ny huvudcentral för Södertäljes civilförsvarsområde. Anläggningen som kom att kallas Tordyveln var referensanläggning till flera liknande som kom att byggas runt om i landet, bland annat en av Sveriges kanske mest kända anläggningar, nämligen Elefanten i Sollentuna som Stockholms läns museum har dokumenterat under år …
Episoder och kuriosa från 1940-talet Sent på hösten 1942 blev det en natt överraskande storlarm och Grödingeplutonerna skulle samlas till Uttrans järnvägsstation snarast. Det var kallt och snöglopp, så det tog en stund med cykel från Grödinge. Vid visitationen visade sig att plutonchefen, Ruben Andersson från Olberga, visserligen var korrekt klädd men han hade lackskor på fötterna. Vid närmare …
Salems och Grödinge lottakårer En hemvärnsman är utbildad så att han tänker i en viss ordning. Först skall han se om sig själv och sin grupp, därefter fienden och vad den kan tänkas göra o.s.v. Till sist skall man tänka på mat. Det här är nog militärt riktigt och fungerar nog så också när den militära koktrossen ansvarar för …
Hemvärnets Stridsskola i Vällinge Historien om skolans tillkomst kan läsas i skolans egen redogörelse, här skall endast beröras samhörigheten mellan Grödinge-Salems hemvärn och skolan. Redan hösten 1942 deltog våra hemvärnsmän i arbetet med att röja upp kring huvudbyggnaden. Den var starkt förfallen, bl. a. växte träd mellan kalkstensplattorna på golvet och ut genom fönstren. Området kring byggnaden var igenvuxet. …
Ungdomsverksamheten Inom de båda Salemsplutonerna pågick fr.o.m. 1942 kontinuerlig ungdomsutbildning. Denna var under åren förlagd till Bergsholms gamla mangårdsbyggnad som låg cirka 100 meter väster om den nuvarande. Byggnaden, som var en timrad parstuga från 1700-talet, var en utmärkt förläggning för denna verksamhet. Terrängen runt om var öppen och lämplig för olika övningar. Byggnaden bestod av ett stort kök, …
Utbildning Nu, 40 år senare, kan man konstatera att i stort bedrevs utbildningen av den enskilde hemvärnsmannen, vapentjänsten, grupputbildningen och befälsutbildningen på i princip samma sätt som idag (1981 reds. Anm.). Vad som emellertid skiljer då från nu är att man inom själva gruppen arbetade annorlunda. Gruppchefen hade gruppen samlad omkring sig för kvällsstudier och vapentjänst, eller på skjutvallen …
Utrustning Den första övningen inom Rönninge hemvärnsområde genomfördes redan i juni 1940 i både Grödinge och Salem. Vid denna första övning hade endast gruppcheferna gevär m/96, som var ihoplånade från civilpersoner. Hemvärnschefen hade utrustats med pistol m/07. Detta betyder inte att övriga var obeväpnade, man hade plockat fram egna skyttegevär, salongsgevär, hagelbössor, älgstudsare och gamla remingtongevär. Uniformer saknades helt, …
Krigsuppgifter De krigsuppgifter som redovisas nedan kan förefalla för stora med hänsyn till hemvärnets utbildning och utrustning på 1940-talet. Efter 40 års verksamhet (år 1981 reds. anm.) kan man konstatera att det alltid varit så att hemvärnets uppgifter ligger i överkant på vår kapacitet. Detta är dock avsiktligt därför att man vet att vad som saknas i utbildning uppvägs …