När bomberna föll över Europas städer under andra världskriget förstod man även i Sverige att matförsörjningen kunde bli en ödesfråga. Om hela stadsdelar lades i ruiner måste de överlevande snabbt få mat, vatten och tak över huvudet. Lösningen blev de specialkonstruerade kokvagnarna – riktiga jättar på hjul som kunde förse tusentals människor med varm mat varje dag. 16 000 …
Sommaren 1940 rullade bussar och lastbilar in i Nynäshamn med soldater, pjäser och materiel till det nyuppsatta luftvärnsbatteriet Lv 20. På bara några dagar reste sig en hel förläggning vid kusten: kanoner ställdes i ordning, baracker restes, köket kom igång och taggtråd drogs runt området. Det var början på fem år av beredskapstjänst – en tid fylld av slit …
Mitt under beredskapsåren 1940 byggdes nya luftvärnsställningar med befästningar runt Stockholm. I Södertälje och Nynäshamn arbetade soldater och civila sida vid sida för att stärka huvudstadens försvar mot hotet från skyn. Hösten 1940 pågick ett intensivt arbete för att stärka Stockholms luftvärn. Generalmajor Hugo Cederschiöld, dåvarande befälhavare för Stockholms försvarsområde, rapporterade i november att flera befästningsarbeten hade slutförts och …
Södertälje hemvärnsområde bildades i juni 1940 och tillhörde till en början Södertörns hemvärnskrets. Geografiskt omfattades då endast den centrala delen av Södertälje stad. Första januari 1943 bildades Södertälje hemvärnskrets som fanns kvar organisatoriskt till år 1994. Hemvärnschefer under åren var följande: 1940-1945 Sten Simonsson 1945-1948 Einar Öhman 1949-1950 Thure Ling 1950-1952 Einar Fjellmo 1952-1956 Gustaf Nilsson 1956-1959 Gunnar Sjöberg …
Benämning och ungefärligt läge Numrering under tiden Anteckning 3/9 1939 – 31/3 1940 1/4 1940 – 24/8 1941 25/8 1941 – 30/6 1944 Efter 1/7 1944 Sturehöjden, Brunnsbacken 11 60 3 st pjäsvärn för 7,5 cm lvkan, 1 st eb-värn, 1 st 7,5 cm lvkan, 1 st 8 mm lvksp, 1 st ainstr v 1 cinstrm v, 1 amrum betong, 3 x …