Rickman von der Lancken (född 13 januari 1878, död 7 juli 1954) var svensk arméofficer och en av landets mest framstående kavallerichefer under sin tid. Han inledde sin militära karriär vid Norrlands dragonregemente och gjorde snabbt karriär inom kavalleriet. Han blev tidigt känd som en energisk och orädd försvarsvän, och gjorde sig ett namn som en stark talesperson för kavalleriets roll inom det svenska försvaret.
Mellan 1 april 1938 och 1943 tjänstgjorde han som militärområdesbefälhavare i Östra militärområdet, en mycket inflytelserik post inom försvaret vid den tiden.
Rickman von der Lancken engagerade sig djupt i det frivilliga försvaret och var bland annat ordförande för Stockholms landstormsförbund, Sveriges pistolskytteförbund och Föreningen för Norrlands fasta försvar. Han kritiserade 1936 års försvarsordning offentligt, bland annat i tidskriften Vårt försvar, vilket ledde till en konflikt med den nya militära ledningen.
År 1940 grundade han Förbundet för folkförsvarets främjande för att “omvända det svenska folket till bestående försvarsvänlighet”. Förbundets tidskrift Folkförsvaret väckte under krigsåren uppmärksamhet och kritik för sin uttalat tyskvänliga hållning. Överbefälhavare Helge Jung förbjöd slutligen tidskriftens spridning i officersmässarna – något som väckte stor ilska hos von der Lancken. Han förnekade att han var nazist och kallade sig istället “skarpt nationellt inriktad”, men det var uppenbart att han inspirerades av den tyska synen på disciplin, folkförsvar, ledarskap och nationell samling – vilket gjorde honom både inflytelserik och kontroversiell i den svenska försvarsdebatten.
Han var en flitig skribent och medverkade både i Folkförsvaret och senare i förbundets nya tidskrift Effektivt försvar. I sina texter förespråkade han alliansfrihet, ett starkt gränsförsvar, folkfostran, disciplin och en välutbildad krigsmakt. Han gav även ut böcker där han betonade Nordens strategiska betydelse som en enhet.
Rickman von der Lancken var en mycket kunnig militär med stor arbetskapacitet och ett glödande engagemang för försvaret. Han satsade helhjärtat på sina idéer, men saknade det politiska omdöme som hade behövts i den svåra tid han verkade i. Trots sin begåvning och sina vinnande egenskaper kom han i mångt och mycket att kämpa för en förlorad sak.
STämmer Tidningen ny dag
År 1943 stämde general Rickman von der Lancken tidningen Ny Dag och dess ansvarige utgivare, chefredaktör Gustav Johansson. Bakgrunden var en uppmärksammad löpsedel med rubriken “von der Lancken skymtar bakom bedrägeri”, som kopplade generalen till två bedragare som just då stod inför rätta. Artikeln inuti tidningen anspelade också på att von der Lancken samarbetat med organisationen Försvarsfrämjandet, där en av bedragarna tidigare varit verksam. Generalen menade att uppgifterna var felaktiga och kränkande, och han krävde 20 000 kronor i skadestånd – dels för psykiskt lidande, dels för att ryktesspridningen försvårat hans möjligheter att få arbete efter pensioneringen.
Tidningen Ny Dag var Sveriges kommunistiska partis (SKP) dagstidning, utgiven från 1930 till 1990. Den fungerade som partiets viktigaste språkrör och förmedlade kommunistisk ideologi, samhällskritik och prosovjetiska perspektiv. Trots begränsad upplaga hade Ny Dag starkt inflytande inom vänstern. Tidningen lades ner i samband med kommunismens tillbakagång och Vänsterpartiets ideologiska förändring 1990.
Under rättegången förklarade von der Lancken att han inte kände till bedragarna förrän han läste om dem i Ny Dag, och att ingen ekonomisk koppling funnits mellan honom och dem. Juryn ansåg att själva tidningsartikeln inte var brottslig, men däremot bedömdes löpsedeln som brott mot tryckfrihetslagen, eftersom den antydde att generalen varit inblandad i ett bedrägeri utan bevis.
I juli 1943 dömdes Gustav Johansson till 100 dagsböter à 5 kronor för missbruk av tryckfriheten. Han tvingades även betala 3 000 kronor i skadestånd för psykiskt lidande samt 1 000 kronor i rättegångskostnader. Von der Lancken fick däremot inte rätt i sitt krav på ersättning för ekonomisk skada.
Von der Lancken överklagade till hovrätten, som i februari 1944 skärpte straffet från böter till en månads fängelse. Övriga delar av domen stod fast.
När det visade sig att Gustav Johansson saknade ekonomiska medel att betala skadeståndet, stämde von der Lancken istället tidningsföreningen bakom Ny Dag. Han fick rätt även där, och föreningen dömdes att betala 4 000 kronor. När betalningen dröjde ansökte generalen om att försätta tidningsföreningen i konkurs. Parterna dök dock inte upp vid förhandlingarna, eftersom föreningen i sista stund betalade det utdömda beloppet och därmed undvek konkurs.
Källor till detta dokument är artiklar från Svenska Dagbladet 1943-07-02, 1943-07-17, 1944-02-05, 1944-10-10, 1944-12-23. samt Riksarkivet biografiskt lexikon och Försvarsstabens bildsamling.