Berättelsen om Södertälje hemvärn fortsätter i kronologisk ordning (se även föregående del I, II, III, IV). Den här artikeln handlar om några utvalda delar som ägde rum under år 1941. Chefen för Södertälje hemvärnsområde, Sten Simonsson skapar en ny taktisk plan som i stora drag ligger till grund för kommande års försvarsplaner. Den bygger på ett antal beredskapsgrader, och beskriver i sin tur uppgifterna vid skyddsobjekten och vägspärrarna som kunde variera beroende på om landstormen hade hunnit mobilisera eller inte. Organiserandet av verkshemvärn tog fart i början av året vid de statliga verk där verksamheten var tvungen att fortgå under alla förhållanden.
Ändringar i plutons och gruppindelningarna
I en utbildningsorder påminde Simonsson sina soldater om att anslutningen till hemvärnet visserligen var frivillig, vilket i och för sig var en styrka, men att det också medförde en svaghet i organisationen.
Frivilligheten handlade ju egentligen bara om själva anslutningen. När kontraktet väl var påskrivet var hemvärnsmannen en krigsman som var tvungen att följa militära lagar och bestämmelser. Därför behövdes också insikten att en stor del av bekvämligheter, nöjen, fritid och tyvärr även familjeliv behövde offras. Övningarna kunde inte förläggas till arbetstid och därför var det under årets mörka årstid endast på söndagar som övningarna kunde genomföras, vilket i viss mån gjorde det besvärligt för vissa att delta.
Nya indelningar krävdes under 1941 efter att många hemvärnsmän slutat och ett antal, dock inte lika många, hade tillkommit. Att många slutat berodde på att uppskovet från den ordinarie militärtjänstgöringen dragits in med anledning av det oroliga omvärldsläget, och därmed hade de blivit tvungna att lämna hemvärnet. Det innebar också att vissa tillfälliga befälsförordnanden hade utfärdats. Dessutom hade hemvärnsgrupperna från Tveta och Västertälje överförts samt verkshemvärn vid Telegrafverket och posten hade upprättats.
När det gällde telegrafverket lämnade linjedirektören på Telegrafverkets tredje distrikt (Norrköping) till vilket Södertälje tillhörde, under april 1941 ansökningar till kommunens drätselkammare om sex anställdas lämplighet att ingå som hemvärnsmän vid bildandet av ett verksförband. Dessa var:
Henning Aronsson, telefonreparatör från Solhöjd i Hagaberg.
Elis Vilhelm Karlsson, linjearbetare från Parkhöjden.
Knut August Carlsson, reparatör från Kärrgården.
Bror Harald Pantzar, reparatör från Björnebo.
Carl Gustaf Lennart Söderberg, linjearbetare från Järnagatan 34B.
Bo Anton Wikström, kopist från Stora Backa.
Kompaniets pluton och gruppindelningar ändrades med anledning av detta under hösten 1941 och såg i slutet av året ut enligt nedan:
Hemvärnets beredskapsgrader
Beredskap
Vid order om beredskap skulle hemvärns- och reservhemvärnsmännen se om sin utrustning och på alla sätt förbereda sig på att fylla den uppgift de åtagit sig.
Skärpt beredskap
Innebar att hemvärns- och reservhemvärnsmännen skulle uppehålla sig inom hemvärnsområdet och se till att dom utan tidsfördröjning skulle kunna nås av order om tjänstgöring. Utrustningen skulle vara iordningställd för omedelbar användning. Om hemvärnschefen beordrat skulle utrustningen medföras till arbetsplatsen. Mobiliseringsammunition skulle kvitteras ut personligen av varje hemvärnsman på bryggeriet inom tolv timmar efter att ordern skärpt beredskap anbefallts.
Högsta beredskap (Läge A)
Vid order om högsta beredskap Läge A, skulle skyddsföremålen omedelbart besättas.
Högsta beredskap (Läge B)
När landstormsförbanden avlöst hemvärnet skulle några skyddsföremål och framförallt vägspärrar besättas av hemvärnet. Detta var något som skedde utan någon särskild order. Simonsson antog att det var mest troligt att det var den ordern han skulle ge till kompaniet, eftersom han antog att landstormen skulle hinna mobilisera senast något dygn innan en fientlig invasion och därmed lösa uppgifterna enligt Läge A.
Högsta beredskap (Läge C)
Utöver Läge A och B så fanns också ett Läge C som under fredsförhållanden kunde användas då hemvärnschefen behövde larma en del av hemvärnskompaniet, t. ex. för vakthållning vid större brand, en järnvägskatastrof, bärgning av spärrballong eller dylikt. Vid ordern BEREDSKAP, Läge C skulle vissa av hemvärnsmännen under arbetstid alarmeras vid Scania-Vabis, Maskinverken och Baltic formerade som halvplutoner om två grupper på 15-20 man under befäl av respektive plutonchef, Hjelm, Ling och Johansson som skulle larmas av hemvärnschefen. För övrigt så skulle larmen nå ut till övriga hemvärnsmän via fabrikernas akustiska signaler med samma ljud som flyglarmet (. . . . . . . . ).
På nätter och helgdagar skulle det bli svårare att samla personalen. Simonsson föreslog att om en större brandkatastrof skulle inträffa kunde industribrandkårerna larmas via klämtning i kyrkklockorna.
Huvudsakliga uppgifter vid högsta beredskap läge A
Indelningen är gjord utifrån de fyra plutoner som var organiserade inom hemvärnsområdet. Samtliga grupper skulle stanna kvar vid skyddsföremålen tills de fick avlösning av landstormsförbanden, vilket var beräknat att ske inom åtta timmar.
I pluton
En omgång (1+4) gevärsskyttar från första grupp till Centralställverket vid Södertälje Södra.
En omgång (1+4) kg-skyttar från första grupp till SJ´s omformarestation vid Södertälje Södra.
Postställe fem meter sydväst sydvästra hörnet med ryggen mot byggnaden. Patrullväg runt byggnaden en gång i kvarten med oregelbundna byten av varv. På natten skulle posten gå på gräsmattorna, men på dagen fick han gå på sandgångarna. Den slutna delen var belägen i omformarestationen.
En omgång (1+4) gevärsskyttar från andra grupp till reservtransformatorstationen söder om Maskinverken.
Postställe fem meter väster sydvästra hörnet med ryggen mot transformatorn. Patrullväg runt transformatorn en gång i kvarten med oregelbundna byten av varv. Den slutna delen var i en särskilt anordnad barack.
En omgång (1+4) kg-skyttar från andra grupp till SJ´s upplagsplats nr 41.
Statens järnvägar hade en upplagsplats utmed järnvägsspåret mellan Södertälje södra station och Södertälje uthamn som i mitten av 1940 av säkerhetsskäl inhägnats med taggtrådsstängsel och fridlysts av länsstyrelsen. Hemvärnet skulle endast efter särskild order bemanna denna plats. De skulle kvarstanna som skydd för Scania-Vabis verkstäder.
En omgång (1+4) gevärsskyttar från tredje grupp till Maskinverkens industrier.
En omgång (1+4) kg-skyttar från tredje grupp till skydd för Järnvägsbron över kanalen vid Ström.
Postställe på landsvägen under bron. Patrullväg landsvägen 25 meter i vardera riktningen från poststället en gång i kvarten. Den slutna delen var ordnad i ett skärmskydd i närheten av poststället.
Fjärde grupp (2+8) till skydd för de två tunnlarna vid Ström.
Postställe ovanför bägge yttermynningarna. Patrullväg till innermynningarna en gång i kvarten. Den slutna delen var ordnad med skärmskydd i skogen mellan de bägge tunnlarna.
II pluton
Första grupp (2+8) till transformatorstationen (sekundärstation) vid Södertälje Södra.
Två postställen, ett vid grinden till entrén samt ett 75 meter söder därom. Patrullväg runt stationen, något mer än halva sträckan var, en gång i kvarten men inte samtidigt. Slutna delen var ordnad inne i stationen.
En omgång (1+4) gevärsskyttar från andra grupp till Flottans oljedepå vid Uthamnen.
Postställe omedelbart norr om norra cisternen. Patrullväg runt cisternerna en gång i kvarten, samt ut på oljebryggan en gång i timmen. Den slutna delen var i en särskild barack söder om södra cisternen.
En omgång (1+4) kg-skyttar från andra grupp till skydd för Baltics industrier.
Tredje grupp (2+8) landsvägsbron och spärren vid Bränninge.
Ur denna grupp skulle en spaningspatrull (1+2) utgå vid Tvetabergs gård och Måsnarens utlopp för att inrapportera fientliga företag mot de stora slätterna i trakten samt kontrollera landsvägstrafiken på Södertälje.
Fjärde grupp besättande av spärren vid Ånstasjöns utlopp på Mariefredsvägen, Borgåspärren (1+4)
En patrull (1+2) till järnvägsövergången på Måsnaren för skydd av bron.
III pluton
Första grupp (2+8) till skydd av Astras fabriksområde.
Andra grupp (2+8) till polisstationen för att bistå med övervakning av trafiken.
Tredje grupp (2+8) skydd av landsvägsbron över kanalen.
Två postställen på bron vid vardera landfästet med patrullväg på bron till något över mitten. Två postställen mitt för Västra Kanalgatan nr 23 och diagonalt däremot på nordöstra banken. Patrullväg parallellt med kanalen 25 meter i var riktning. Slutna delen var förlagd till ett skjul norr om östra landfästet.
Fjärde grupp (2+8) skydd av järnvägsbron över kanalen.
Två postställen på bron, ett vid vardera landfästet som skulle patrullera på bron till något över mitten. Posten vid norra fästet skulle även svara för samband med luftvärnsbatteriet lv 55. Ytterligare två postställen under bron, sydöstra hörnet och nordvästra hörnet med patrullväg under bron utefter kanalbanken, 25 meter i var riktning. Den slutna delen var förlagd till två skärmskydd på vardera sidan om kanalen.
Gemensamt för grupperna inom första, andra och tredje pluton som var avdelade för bevakning av Scania-Vabis, Maskinverken, Baltic och Astra, var att bevakningen skulle ske genom patrullering enligt de instruktioner som gällde på respektive plats för brand- och nattvakter, men att uppmärksamheten även skulle vara riktad mot företagens omgivningar och stängsel.
IV pluton (verkshemvärnen)
Första grupp (2+8) till skydd för slussen med landsvägsbron.
Slussen med broarna skulle avpatrulleras. Exercis i eldställningarna på Slussholmen och Engelbrektsbacken. Taggtrådsstängslet skulle kompletteras och spärranordningarna läggas ut. Kanalverket hade en särskild plan för hur allt skulle arrangeras vilken jag inte har återfunnit.
Andra grupp (2+8) till skydd för telefon och telegrafstationen.
De skydds- och eldställningar som redan fanns ordnade i fönstren skulle kompletteras. Poster skulle placeras vid ingångsportarna i ett burspråk en trappa upp på Lovisinsgatan 10 (Flyborg) samt i ett fönster två trappor upp på Nygatan 2 (Hjort).
Tredje grupp (2+8) till skydd för Posten.
De skydds- och eldställningar som redan fanns ordnade i fönstren skulle kompletteras. Poster skulle placeras vid ingångsportarna i ett fönster två trappor upp på Järnagatan 1 med front mot norr, en trappa upp på Storgatan 4 (AB Klingvall & Rahms i ett vindsgavelfönster) samt i ett sydvästligt hörnfönster två trappor upp på Ekdahlsgatan 6.
Huvudsakliga uppgifter vid högsta beredskap läge B
När hemvärnet avlösts från sina uppgifter enligt Läge A, av landstormens soldater skulle ett flertal vägspärrar och några skyddsföremål besättas enligt nedan.
I pluton
Första grupp
Linaspärren (nr 3 på kartan) var placerad på vägen omedelbart väster om Lina gård. Träd skulle fällas i kurvan vid bäcken. Västra trädraden i allén skulle fällas utmed vägen. Broarna över bäcken skulle rivas. Eldställningar var iordningställda på kullen söder om spärren samt plats för en sprängpatrull i en ravin öster om vägen. Bakre spärrförsvar förberett 1 km sydsydost om Linaspärren i kurvan norr om uppfartsvägen till Karlberga.
Andra grupp
Reserv på arbetsplatsen, avlösning för första grupp vid Linaspärren.
Tredje och fjärde grupp
Reserv på arbetsplatsen skulle i första hand sättas in i västlig riktning Tvetabergsvägen.
II pluton
Första och andra grupp
Reserv på arbetsplatsen skulle i första hand sättas in i sydlig riktning Nyköpingsvägen.
Tredje grupp
Skulle stanna kvar vid Bränningespärren (nr 7 på kartan), som var placerad på Nyköpingsvägen vid landsvägsbron 300 meter väster om Bränninge gård. Spärren bestod till en början av dubbla bommar av trädstammar. Landsvägsbron var under 1941 förberedd för att sprängas. De bägge eldställningarna var iordningställda 200 meter norr om spärren och förutsedda i Barrskogsbacken norr Bränninge gård.
Fjärde grupp
Kvarstannar vid Borgåspärren (nr 1 på kartan) på Mariefredsvägen vid Ånstasjöns utlopp 200 meter nordost om torpet Borgå. Dubbla bommar av trädstammar. Terrängen söder om landsvägen var delvis stridsvagnshindrade om den inte var frusen. Försvar mot anfall från väster eldställning för kg på lövholmen (se karta vid 2 i punkt 27,5). vid försvar mot anfall från öster var eldställningarna kring torpet Borgå. Från Borgåspärren skulle en patrull (1+2) skickas skickas till järnvägsbron över Måsnaren för skydd av bron.
III pluton
Första grupp
Bårtaspärren (nr 2 på kartan) var placerad på Mariefredsvägen mellan Enhörnavägen och vägskälet mellan gamla och nya vägen genom Södertälje. Som hinder skulle träd fällas och stenblock läggas ut. Eldställningar på ömse sidor om spärren var inredda. Likaså fanns ett flertal eldställningar iordninggjorda norr, öster och söder om spärren i skogsbrynen och på holmarna mot de öppna fälten kring Vasa samt en plats för sprängpatrull i diket norr om landsvägen. En patrull (1+2) skulle avdelas för kontroll av trafiken på Enhörnavägen kring vägskälet vid länsgränsen. En post (1+1) 450 meter söder om spärren på vägen mot Vasa, skulle utöva trafikkontroll och uppsikt över fälten söderut. Postställe på backkrönet. Ett främre spärrförsvar var ordnat 900 meter väster om spärren på landsvägen vid ett betonggarage i ett grustag. Bakre spärrförsvar fanns 600 meter öster om Bårstaspärren på gamla vägen i kurvan på utförsbacken. Samt 1,3 km nordost Bårstaspärren på nya vägen vid en stenmur till en villatomt (Fridaberg). Eldställningarna i trädgården. I kanten av terrängpartiet 250 meter sydost om spärren var eldställningar för två plutoner iordningställda. Man räknade också med eldunderstöd från 40 mm akantroppen på Astraberget.
Andra grupp
Ritorpsspärren (nr 4 på kartan) var placerad på Wiksbergsvägen ca 250 meter norr om St Ritorp. Trädfällning skulle ske norr om backkrönet. Eldställningar omedelbart intill spärren.Ett bakre spärrförsvar var planerat i lövskogsholmen 400 meter söder Ritorpspärren.
Tredje grupp
Glasbergakrogspärren (nr 5 på kartan) var placerad på Stockholmsvägen vid norra vägskälet av gamla och nya Stockholmsvägen, 300 meter söder Bergsjöns sydspets. Trädfällning från bägge sidor av vägen. Eldställningar i anslutning till spärren var förberedda. Ett främre spärrförsvar var planerat på backkönet 500 meter nordost Glasbergakrogspärren vid Lunda. I terrängavsnittet mellan Bergsjön och Tullan var eldställningar för två plutoner förberedda med front mot nordost. Ett bakre spärrförsvar planerat vid södra vägskälet av gamla och nya Stockholmsvägen, 1 km sydsydväst Glasbergakrogspärren.
Fjärde grupp
Igelstaspärren (nr 6 på kartan) var placerad på Grödingevägen i vägporten under järnvägen, 600 meter ostsydost Östertälje station. Spärrmaterial skulle hämtas från Trävarubolagets upplag. Eldställningar var förberedda på banvallen och öster om vägen samt bland uthusen. Två främre spärrförsvar var planerade. 600 meter söder om Igelstaspärren i norra eller södra kanten av grustagsöppningen vid landsvägen. Samt 1,2 km söder om Igelstaspärren i kurvan mellan villorna och Gulliborg Eldställningar i villaträdgårdarna.
IV pluton (Verkshemvärn)
Första grupp
Skulle stanna kvar vid skyddsföremålet Slussen (se läge A).
Andra grupp
Skulle stanna vid skyddsföremålet Telegrafstationen (se läge A).
Tredje grupp
Skulle stanna vid skyddsföremålet Posten (se läge A).
Man ser att utvecklingen av uppgifter under hemvärnets första år har inneburit en ökning till mer kvalificerade uppgifter. Spärrarna var tidigare något som hemvärnet endast skulle bistå med hjälp till, nu hade det blivit det en huvuduppgift. Det fanns ytterligare några spärrar, men dessa skulle eller kunde inte hemvärnet besätta vid den här tidpunkten. Gemensamt för samtliga nämnda var att man från början tänks sig att de skulle vara fördröjande för stridsvagnar, men det visade sig ganska snabbt att det endast dög som lätta fordonshinder. Spärrarna kommer jag att återkomma till senare då de utvecklas längre fram.