Den 22 november 1961 spelade Sverige ett krigsspel som visade hur snabbt vardagen kunde vändas upp och ner under kalla kriget. Det internationella läget hade försämrats kraftigt. I övningsscenariot riktade en stormakt skarpa anklagelser mot Sverige för bristande neutralitet och förberedelser för samarbete med motståndarsidan. Samtidigt samlades stora styrkor på finsk mark, redo att anfalla över land och hav. …
När andra världskriget bröt ut i september 1939 stod Sverige inför en enorm utmaning: hur skulle befolkningen försörjas om tillgången på livsmedel och andra nödvändigheter ströps? Trots att landet förblev neutralt fanns en påtaglig oro för blockader, handelsstopp och allmän brist på resurser. För att möta detta behov beslutade regeringen att inrätta en särskild civil försörjningsorganisation. En central livsmedelskommission …
Lat, long 59.139218, 17.593499 Strax utanför Södertäljes stadskärna planerade civilförsvarsstyrelsen under tidigt 1960-tal för en ny huvudcentral för Södertäljes civilförsvarsområde. Anläggningen som kom att kallas Tordyveln var referensanläggning till flera liknande som kom att byggas runt om i landet, bland annat en av Sveriges kanske mest kända anläggningar, nämligen Elefanten i Sollentuna som Stockholms läns museum har dokumenterat under år …
Jag har tidigare skrivit om anläggningen i Badparken som projekterades och byggdes mellan åren 1950-1954. Den var av hemlig natur och fick täcknamnet ”Hunden”. Den var framförallt avsedd som ledningsplats för Södertälje civilförsvarsområde, men innehöll även utrymme för flygvapnet och ett mindre befolkningsskyddsrum. Här kommer en sammanfattning av byggnationen som även innehåller några intressanta foton från början av byggnadsarbetet …
Tisdagen den andra juni 1942 ägde ännu en stor luftskyddsövning rum i Södertälje. Övningen var planlagd av Luftskyddsinspektionen i samråd med länsstyrelsen. Den var upplagd som ett simulerat bombanfall där de olika enheterna utsattes för kraftig belastning, med syfte att testa luftskyddets effektivitet och för att få reda på eventuella svagheter i organisationen. Övningen skulle även sätta samarbetet på …
En så kallad totalövning ägde rum i Södertälje under fyra dagar i september 1938. Den syftade till att testa den nya luftskyddsorganisationen. En demonstrationsövning genomfördes den sjätte september, då ett fingerat flyganfall gjordes mot Södertälje och luftvärnet som var med i övningen gjorde motanfall. Bl a hade man placerat ut riktiga sprängladdningar i Maren som var så kraftiga att kajen demolerades …
Medan det allmänna luftskyddet i första hand skulle skydda statens och samhället i stort, så skulle industriluftskyddet inte bara skydda arbetarnas liv och företagets fastigheter och maskiner. I första hand var det produktionsprocessen som skulle säkerställas och skyddas. Det var överordnat enskilda individers säkerhet. Industriluftskyddet kom senare att kallas för verkskydd. Om ett eller några människoliv skulle offras under …
Det är Svenska Dagbladet som i början av 1988 på tidningens förstasida presenterar sitt avslöjande med rubrikerna ”Södertäljes topphemligheter i protokoll”, ”Krigsplanering offentlig” och ”Södertälje blottlagt vid krig”. När den här texten skrivs, nästan 30 år senare, och vi befinner oss i slutet av 2016, så har planeringen återupptagits hos länsstyrelserna och statliga myndigheter. MSB har i början av …
För att testa luftskyddets beredskap och förmåga genomfördes under en fredagskväll i april 1944 en stor övning i Södertälje som inte bara omfattade den aktiva personalen utan även allmänheten. Luftskyddsinstruktören i stockholms län, notarie Olof G:son Holmberg från Tullinge hade planerat övningen som framförallt skulle ”känna luftskyddsledningen på pulsen”. Även Gunnar Jonsson, överdirektör från luftskyddsinspektionen var med och följde övningen. …
I mars 1972 uppmanade länsstyrelsen kommunen att påbörja projektering av två skyddsrum för framskjutna enheter. Dessa anläggningar skulle lokaliseras i anslutning till vattentornen i Rosenlund respektive i Västergård. Civilförsvarsstyrelsen beslutade att de bägge anläggningarna skulle vara av typen FE 30-100 efter en grundläggande utredning och byggnadsprogram. FE 30-100 var en en framskjuten enhet för 30 personer från räddningstjänsten. Anläggningarna var …
Eftersom vattentornen spelade en central roll även som observationsplatser så beskrivs dessa inledningsvis lite kort. De två vattentornen i Västergård och Rosenlund byggdes framförallt för att ge rätt och konstant vattentryck i ledningsnätet och fungerar även som reserv om det skulle bli ett större avbrott i tillförseln. Ur säkerhetssynpunkt utgör dessa en sårbar del i vattenförsörjningen och skulle vid ett …
Under fem dagar i början av december 1959 arrangerade Södertäljeortens Civilförsvarsförening, Sveriges Civilförsvarsförbund, Försvarets forskningsanstalt och AB Atomenergi tillsammans en utställning i skyddsrummet, Badparken och i Societetssalongen. Man ville enligt pamfletten visa och lära allmänheten hur de skulle skydda sig vid ett atombombsanfall. Bl a berättades att ett vanligt källarutrymme i en villa skulle ge ett ganska gott strålningsskydd, …
Varje byggnad inom Södertälje luftskyddsort som innehöll minst tolv eldstäder fördelade på tre lägenheter eller byggnad av motsvarande storlek skulle enligt skyddsrumslagen förses med skyddsrum. Luftskyddsinspektionen framhöll att det var önskvärt att även de som inte hade laglig skyldighet också utförde ett splitterskyddat utrymme inom byggnaden. Det handlade om att ordna splitterskydd för dörrar och fönster och en reservutgång. …
De flesta offentliga skyddsrum var under kriget anordnade som splitterskydd av betongrör och som skyddsvärn. Luftskyddsinspektionen ville att de provisoriska skyddsvärnen, när det var möjligt, successivt skulle bytas mot normalskyddsrum i befintliga byggnader. Luftskyddsinspektionen besiktigade under hösten 1942 skyddsrummet i kvarteret Tratten nummer fem. En av skyddsrummets begränsningsväggar var av trä, och de anmodade därför att den istället skulle utföras av …
Redan 1938 hade Södertälje länslasarett planlagt industriluftskydd. I en betydligt senare upplaga av sjukhusets verkskyddsplanering (1979) ser man att ledningen bestod av 10 personer. Där ingick sjukhusdirektören som tillika var verkskyddschef, sedan hade man organiserat två verkskyddsledare, tre expeditionsbiträden, tre ordonnanser och en fordonsförare. Totalt var det 40 personer som skulle engageras i sjukhusets verkskydd. Som uppehållsplatser grupperade man …
Huvuduppgiften för civilförsvaret var att planlägga och verkställa åtgärder för att skydda och rädda liv och egendom vid fientliga anfall. Verkskyddet skulle komplettera det allmänna civilförsvaret och hade som huvuduppgift i händelse av skadegörelse eller fientligt anfall att samla och samordna de resurser som krävdes för att hjälpa nödställda och begränsa skador på egendomen. Verkskyddet skulle också bevaka anläggningar …
På länsstyrelsen inrådan gjordes i november månad år 1950 en planläggning över platser inom Södertälje stad, där fullträffsäkra skyddsrum skulle kunna förläggas. De tilltänkta skyddsrummen graderades efter angelägenhetsgrad, varvid ett skyddsrum i kvarteret Biet ansågs vara mest angeläget efter att byggnadskontoret genomfört geologiska undersökningar, borrningar med mera. Kravet på skyddsrummet var att det skulle kunna erbjuda plats för 2 …
Järna betraktades i slutet av 1939 som en luftskyddsort, innan hade luftskyddsinspektionen endast klassificerat orten som ett luftskyddsföremål. Beslutet kom efter överläggningar och en framställan till Konungen. Ganska omgående påbörjades en utredning för att planera offentliga skyddsrum och en ny luftskyddscentral. 1941 gjordes en inspektion av den dåvarande luftskyddscentralen i Högvalla där man bedömde att den inte längre var …
Efter kriget var en av de viktigaste civilförsvarsåtgärderna utrymning. I vissa sannolika militära operationsområden planades invasionsutrymning, och vid radioaktiv beläggning hade såkallad radiakutrymning tillkommit i planeringen. Statens möjlighet att ta egendom i anspråk vid krig eller krigsfara. Ett exempel på det är den då kommunägda Ekeby gård i Ytterenhörna som 1952 var planlagd av länsstyrelsen i Södermanland att vid krig …
Utrymning planerades för alla luftskyddsorter av Luftkyddsinspektionen och efter 1940 av Statens utrymningskommission som skulle leda utrymning av civilbefolkningen samt förbereda åtgärder för att ta emot en mera omfattande flyktinginvasion. Om Sverige skulle dras in i krig räknade man med att många städer och industrisamhällen skulle bli utsatta för flygangrepp. Därför planerade man för att barn, blivande mödrar (som väntar …
Många Södertäljebor som växte upp på 1950-1960-talen minns skyddsrummet och pjäsvärnen i och på Stockholmsberget, kanske lekte dom där? Men vad hade egentligen dessa anläggningar för tillämpning från början? Vem uppförde dem? Var det Wedaverken, Bofors eller var det Krigsmakten? Hade de något med luftvärnsbatteriet ovanpå berget att göra, eller var det kanske ett industriluftskyddsrum som uppfördes under andra …
Elektricitetsverket, Vattenverket och gasverket skulle förbereda skyddsåtgärder för driften, med provisoriska anläggningar och reservmateriel som skulle förtecknas och lagras. Beredskap skulle finnas att kunna koppla bort starkströmsledningar, och omkoppla till andra kraftverk om det egna blivit förstört. För Södertälje stads del, så hade byggnadschefen Torsten Johnson i fredstid planlagt åtgärder för drift av vatten-, gas- och elverk samt för …
Under 1960-talen hade civilförsvarssektionen hos länsstyrelsen i Stockholms län en beredskap för att mäta radioaktivitet. Man var orolig att radioaktivt stoft skulle nå Sverige, med anledning av att Sovjetunionen bedrev provsprängningar av kärnvapen på ögruppen Novaja Zemlja i norra ishavet. Bara under åren 1955-1962 provsprängdes sex kärnladdningar och proven fortsatte ända fram till år 1990. Totalt sprängdes 134 kärnladdningar, varav …
Fastighetskontorets verksamhet skulle efter krigsorganisation i största möjliga mån bedrivas i samma former som under fred. Planläggningen skulle anpassa kontorets uppgifter, organisation och verksamhet till de förhållanden som skulle kunna råda under krig. Det uppgifter som vid krig skulle upphöra helt var ny-, om- och tillbyggnadsarbeten. Underhåll och installation på befintliga fastigheter skulle nedbringas till ett minimum om man …
Riksdagen bestämde under våren 1982 att kommunerna skulle ta över ledningen av civilförsvaret på lokal nivå under beredskap och i krig samt planläggningsansvaret. I riksdagsbeslut 1984 ändrades civilförsvarslagen för att 1982 års försvarsbeslut skulle kunna genomföras. I propositionen 1984/84:49 lämnas riktlinjer hur planläggningen skulle gå till. Regeringen framhöll att samordningen inom totalförsvaret för befolkningens och samhällsverksamhetens överlevande skulle kunna …