Luftvärn utplacerade på minst fem olika ställen i Södertälje och ett i Järna. Klicka på respektive plats för mer information. Benämning och ungefärligt läge Numrering under tiden Anteckning 3/9 1939 – 31/3 1940 1/4 1940 – 24/8 1941 25/8 1941 – 30/6 1944 Efter 1/7 1944 Stockholmsberget – 25 25 60 3 st 7,5 cm luftvärnskanoner, 1 st lvksp. Viksängen (SJ bro) …
En av stadens fem luftvärnsställningar var placerade på berget Blå backe, även kallat Astraberget, eftersom det låg nära Astras fabriker. Benämningen under kriget var lv 56, och ändrades senare till lv 431. Där tjänstgjorde ett femtiotal soldater och officerare som var beredda på att det värsta skulle hända. Det hela har sin början under våren 1940, då IV. militärområdet kontaktade kommunen …
Om landsvägs- eller slussbron hade fördärvats fanns under kriget en strategi att kunna bygga upp två reservbroar på beställning av platsbefälhavaren. Det var hamnkapten Tor Carlsson och hans anställda som skulle utföra förbindelsen. Bägge broarna skulle byggas upp efter samma princip. En träbro byggd på färjor och pråmar, som skulle förankras och stagas med wire och tågvirke även grova trädstammar …
Bro och spärrförsvaret hade till uppgift att förhindra luftlandsatta fientliga truppers framryckning mot stadens centrala delar. I planläggningen delades bro- och spärrförsvaret upp i ett inre och yttre försvar. Det inre skulle ansluta till landsvägsbroarna och järnvägsbron över Södertälje kanal samt broarna vid Ström, medan det yttre i 1942 års försvarsplan anslöt sig till St. Ritorp – Ekensberg – …
I mitten av 1970-talet hade Södertälje hemvärnskrets ett antal skyddsföremål som vid beredskap eller krig skulle bevakas och i några fall även försvaras. Kretshemvärnschefen med stab skulle gruppera i Södertälje polisstation på Jovisgatan 5 och efter mobilisering i huvudcentralen i Badhusparken. Enhörna hemvärnsområde (uppgick efter 1976 i Turinge hemvärnsområde) skulle med en eller två grupper bevaka mobiliseringsförrådet i Årby. …
Redan i försvarsplanen från 1942 hade man planerat för att ett fientligt anfall skulle komma så överaskande att varken beredskapsorder eller akustiska larmsignaler skulle hinna startas. Man hade tagit fasta vad som hänt i Danmark då kriget snabbt hade brutit ut den nionde april 1940, när de tre tyska agenterna hade närmat sig den danska gränsposteringen under förevändningen att de …
Folket här hemma blev oroliga när kriget flyttade nära våra egna gränser, detta efter att Stalin nekats att annektera vissa platser i Finland. Sovjet hade under slutet av november 1939 börjat flygbomba civila mål i bl a huvudstaden Helsingfors. Sverige drog nytta av erfarenheterna därifrån, som visade att det civila luftskyddet med skyddsrum och annat också var i behov …
Planeringen med att inrätta ett driftvärn i Södertälje kommun började under år 1981 efter att Kretshemvärnschefen, P. O. Jacobson tagit kontakt med kommunstyrelsens ordförande. En arbetsgrupp tillsattes som skulle se över hur kuppberedskap och bevakning av de kommunala anläggningarna skulle läggas upp. Sammantaget, så bedömde man att det fanns ett 20-tal objekt i kommunen, varav Södertälje hemvärnskrets möjligen skulle …
Driftvärnet var anställda som med vapen skulle skydda och försvara sina arbeten och arbetsplatser. Det första driftvärnet bildades efter ett riksdagsbeslut inom byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) i mitten av 1944. BRB omfattade byggbranschen och var uppbyggd av bygg-, maskin-, installations- och konsultföretag genom avtal med staten. Försvarsmakten hade i fredstid överenskommelse med så många företag som möjligt och organiserade och förberedde …