Motorn hostar till och går upp i ett jämnt smattrande. Framför dig öppnar sig den mörka grusvägen, fläckad av månljus mellan trädstammarna. Klockan är långt efter midnatt och kartan i bröstfickan känns klibbig av svett. Det gäller att minnas nästa kontrollpunkt, nästa order, nästa rapport. Hösten 1944 drillas hemvärnets mc-ordonnanser i Södertäljes skogar – och varje ögonblick känns som en blandning av tävling och verklig beredskap.
Starten går inne i stan, men snart bär det av förbi Pershagen och Kvedesta, upp mot Tvetaberg. Vid en gård ska en muntlig order lämnas, vid en järnvägsövergång gäller det att memorera texten på en skylt. Snart susar motorcyklarna vidare, förbi Aspdal och Lanaren, fram till ett torp där blanketter gömts i en slåttermaskins verktygslåda. Var och en ska hitta sitt exemplar, köra vidare och leverera till nästa punkt.
Det är på riktigt, även om det bara är övning. I ett skarpt läge skulle dessa bud kunna avgöra en hel försvarsinsats.
Uppfinningsrikedom i lervällingen
Svårigheterna är många. Vägarna är smala, mörkret tätt och punkteringar oundvikliga. Nynäshamnaren Gunnar Rosengren, med sin sidovagnsmotorcykel, tvingas baxa maskinen genom träskmarkerna. När däcket ger upp hittar han en lösning som kunde platsa i vilken äventyrsroman som helst: han fyller hjulet med björkvidjor, sätter passageraren bakpå sadeln och kör hem – utan missöden.
De flesta som deltar är unga, flera ännu inte inkallade till värnplikt. Men bland dem sitter också rutinerade veteraner. 53-årige Ture Andersson från Salem, känd orienterare, glänser i mörkret och kan efteråt självsäkert utbrista: ”Jag vann i natt!” Hans vana att läsa terräng och hålla kurs visar sig ovärderlig.
Södertälje hemvärnskrets har fått nya motorcyklar tack vare stadens anslag, medan Nynäshamnsgänget kör sina privata tävlingsmaskiner från mc-klubben Speed. Maskinerna är olika, men beslutsamheten densamma.
En nyckelroll i hemortens försvar
Kursen är ingen lek, även om motorljuden och den fria körningen kan kännas som just det. Syftet är glasklart: hemvärnet behöver mc-ordonnanser som snabbt och säkert kan bära order, spaningsrapporter och direktiv. Utan dem blir lokalförsvaret halt. Sedan juni har man tränat var fjortonde dag, först i Västerhaninge och nu i Södertälje.
I oktober 1944 väntar nästa steg – en samövning med linjetrupperna, där motorcyklisterna ska bevisa sitt värde. Då ska de smattrande budbärarna sättas på hårdare prov än någonsin.
Och om man får tro ljudet i natten, där DKW och Royal Enfield plöjer fram genom grus och gräs, så är Södertälje redo med en ny generation ordonnanser – unga, oförfärade och lika delar tävlingsförare som soldater.