Södertäljes spärrförsvar under kriget

Bro och spärrförsvaret hade till uppgift att förhindra luftlandsatta fientliga truppers framryckning mot stadens centrala delar. I planläggningen delades bro- och spärrförsvaret upp i ett inre och yttre försvar. Det inre skulle ansluta till landsvägsbroarna och järnvägsbron över Södertälje kanal samt broarna vid Ström, medan det yttre i 1942 års försvarsplan anslöt sig till St. Ritorp – Ekensberg – Glasberga – Igelsta – Ström – Tvetaberg – Blombacka – Bårsta – Lina. Besättningen vid bro- och spärrförsvaret utgjordes av särskilda avdelningar ur depåer och landstormens markbevakningsförband samt Södertälje hemvärnsområde.

Södertäljes inre spärrförsvar skulle besättas av landstormförband,  9. bevkomp som skulle vara marschfärdiga i vederbörliga förläggningar och hemvärnsförbanden alarmberedda när beredskap II var beordrad. Spärrvakterna skulle utgå vid beredskap I, på särskild order ”slut inre ringen” från befälhavaren Stockholms försvarsområde, på signalen ”beredskapslarm” och ”flyglarm” från lc Stockholm eller på order av platschef om särskild anledning ansågs föreligga.

 

Plats	Landstormsförband 9. bevakningskompaniet	Södertälje stad hemvärnsområde
Landsvägsbron över kanalen	2+12	2+12
Landsvägsbron över slussen	2+8	2+8
Järnvägsbron över kanalen	2+16	2+16

 

Utöver dessa broar så skulle Personal från Södertörns hemvärnskrets, närmare bestämt från Västertälje hemvärnsområde (Bränninge) försvara Borgå (1+6), Järnvägsbron över Måsnaren (1+4) samt bron nordväst om Bränninge (1+4) medan Rönninge hemvärnsområde (Grödinge) försvarade Bron vid ”I” i Igelsta (1+1+12). (Dessa kom senare under 1943 att ingå i Södertäljes hemvärnskrets) se längre ned.

 

Broförsvaret

Större broar skulle försvaras på bägge sidor. Det bortre försvaret (från staden räknat) hade till uppgift, dels att förhindra fientligt framträngande, dels att möjliggöra för egna trupper att komma över bron och gå till motanfall. Det hittre försvaret hade till uppgift att förhindra fientligt framträngande, och skulle som sista utväg också vara beredda att spränga bron.

 

Samtliga broar var antingen planlagda att sprängas, man hade färdiga planer och arbetsbeskrivningar för detta. Eller förberedda för sprängning genom att sprängladdningar fanns utplacerade. Det var chefen för spärrförsvaret som gav order om broarna skulle sprängas.

Försvaret av mindre broar skulle om möjligt ordnas så att det skulle fylla samma uppgifter som vid försvar av större bro. Här hade man vanligtvis bara försvar på den bortre sidan.

 

Trafikkontroller

Vid bro- och spärrförsvar skulle kraftiga spärrar (minor) finnas och vara förberedda så att trafiken kunde fortgå men spärrarna skulle lätt kunna stängas och därmed stoppa alla fordon. Här skulle samarbete ske med civila myndigheter, t. ex. med polismyndigheten i Södertälje och Kungl. Maj:ts befallningshavande i Stockholms län beträffande visitationsåtgärder. Om det inte gick, fick den militära spärrvaktchefen handla efter eget omdöme och efter rådande omständigheter. Bättre hejda än genomsläppa, står det i instruktionen.

Vid beredskap skulle trafiken stoppas. Visitation och undersökning skulle genomföras av samtliga fordon som var på väg in mot staden. Hövligt med bestämt uppmanades trafikanterna att uppge namn, yrke och hemort. Misstänka personer och sådana som verkade vara utlänningar skulle överlämnas till polismyndigheten. Fordonslast och bilkoffertar skulle genomsökas. Fordon med misstänkt last skulle kvarhållas och överlämnas till polismyndigheten.

Det var platschefen som ansvarade för att spärrarna snabbt skulle kunna stängas och att eldställningarna var förberedda och förstärka. Samarbete skulle ske med polisen och gatukontoret samt med brovakten när det gällde skyddet av broförbindelsen, broförstöring och broöppning.

 

Spärrarnas försvar

Försvaret av spärrarna skulle ordnas i möjligast mån flankerande från kraftigt skyddade värn, om möjligt undandragna från vägen. Värnen skulle vara anordnade så att en motståndare inte heller från sidan eller bakifrån skulle kunna komma åt dem utan att själv bli beskjuten.

 

Yttre spärrförsvaret

Befälhavaren för Södertälje hemvärnsområde, Sten Simonsson fick tillstånd hos stadens drätselkammare den 28 juni 1940 att förbereda skjutställningar. Det behövdes grävas, stenar behövde flyttas och viss gallring behövde göras för att ge fria skjutvägar.

De yttre spärrförsvaret var i 1942 års planläggning grupperat enligt tabellen här nedanför:

Plats	Södertälje stad hemvärnsområde
St. Ritorp	en grupp
Ekensberg	en grupp
Glasberga gård	1+4
Igelsta gård	två grupper
Ström	en grupp
Tvetaberg	1+4
Blombacka	en grupp
Frideborg	1+4
Lina	1+4

I försvarsplanen från 1943 för Södertälje hemvärnsområde har ett antal spärrar tillkommit. Dessa skulle besättas och försvaras när avlösning skett från förstahandsuppgiften som var vid skyddsföremålen.

Jag kommer antagligen att återkomma och komplettera med uppgifter om dessa platser då det kanske finns några spår kvar i terrängen från dessa arrangemang som nu gjordes för över 70 år sedan.

Nr	Plats	Styrka	Beskrivning
1	Borgåspärren (nr 734)	1+3	Balk vid landsvägsbron på Mariefredsvägen vid Ånstasjöns utlopp, 200 m nordost torpet Borgå.
2	Järnvägsbron över Måsnaren	1+1
3	Kämstaborgspärren	1+1	Bråte omedelbart söder om torpet Nyhagen. Eldställningar i omedelbar anslutning till vägen på ömse sidor.
4	Bårstaspärren	1+3	Bråte på Mariefredvägen mellan Enhörnavägen och vägskälet gamla-nya vägen till Södertälje. Bråtning, stenblock. Eldställningar ömse sidor vägen förberedda, samt flertal eldställningar norr om samt öster och söder om spärren i skogsbrynen och på holmarna mot de öppna fälten kring Vasa.
5	Linaspärren (nr 729)	1+4	Balk, 100 meter söder om Lina tegelbruk. Eldställningar på höjdpartiet väster om vägen. Främre spärrförsvar bråte i vägkurvan väster Lina gård
6	Enhörnamalmspärren (nr 733)	1+3	Balk 100, meter söder vägskälet 1 km sydost Beateberg på Enhörnavägen. Bråtning och minering på ömse sidor om vägen. Samband med hvo 433:18 Enhörna.
7	Ritorpspärren (nr 725)	1+3	Balk på Wiksbergsvägen ca 300 m norr St. Ritorp. Eldställningar på östra sidan om vägen.
8	Ekensbergsspärren (nr 727)	1+3	Balk, vid södra vägskälet av gamla och nya Stockholmsvägen, 500 meter nordost Ekensberg. Minering i gärdesgipen. Eldställningar i omedelbar anslutning till spärren.
9	Talluddspärren (nr 724)	1+3	Balk, 1,2 km söder Igelsta vägport i kurvan mellan villorna Gulliborg och Talludden. Eldställningar i villaträdgårdarna.
10	Glasberga spärren	1+2	Bråte, på vägen mellan Igelsta och Glasberga gårdar vid stenmuren.Eldställningar mot norr för uppsikt över fälten.
11	Bränningespärren (nr 742)	1+3	Dubbel balk, på Nyköpingsvägen vid landsvägsbron 300 meter väster Bränninge gård. Bron förberedd för sprängning. De bägge broarna öster om landsvägsbron måste sprängas eller bråtas. Eldställningar på holmen 200 m norr spärren och i barrskogsbacken norr Bränninge gård.
12	Pershagsspärren		Bråte på Nyköpingsvägen 200 m nordnordväst stora vägskälet i Pershagens samhälle. Eldställningar i sluttningen öster landsvägen
13	Stenbrinkspärren (nr 738)	1+3	Balk på Tvetavägen 1,8 km nordnordost Tveta ka vid skärningen landsvägen-kraftledning. Vägen var så smal så den västra pelaren skulle gjutas fast först vid höjd beredskap. Eldställningar öster om landsvägen.
14	Tvetabergsspärren	1+2	Bråte, vid landsvägsbron 300 m sydväst Tveta ka och Måsnarens utlopp. Bron förberedes för sprängning. Övergångarna vid Ålö kvarn bevakas. Eldställningar på höjden 225 m sydväst Tveta ka.

Spärrarna bestod dels av åtta stycken lätta bilhinder av balktyp, där man i förväg hade gjutit en betongpelare med hål i på vardera sida om vägen. Igenom hålet kunde en järnbalk sättas fast så att vägen spärrades. De sex övriga spärrarna skulle i sista stund åstadkommas genom att höga och grova träd fälldes över vägbanan. Detta genom att en sprängladdning placerades på trädets stam ca en meter över marken och som i förutbestämt läge kunde detoneras. Helst skulle det vara minst ett tiotal träd i varje bröt som skulle ligga snett över vägbanan. Även stora stenar kunde rullas ut. Planer fanns också på att i förväg sätta sprängladdningar på flera ställen utmed vägen så att eventuella fientliga fordon skulle korkas in. Även trådvalsar från förstörda telefonledningar och minering kunde vara lämpliga.