När andra världskriget avslutades stod Sverige inför en ny verklighet. Det luftvärnssystem som byggts upp kring huvudstaden under beredskapsåren behövde snabbt avvecklas, ställas om eller tas om hand. Men vad mötte de officerare som sommaren och hösten 1945 inspekterade de många luftvärnsställningarna i Stockholm? En rapport från Kungliga Stockholms Luftvärnsregementes mobiliseringscentral (Lv 3 mobc) visar en besvärande bild av …
Fredagen den 27 februari 1942 drabbades Södertälje av en av de mest förödande järnvägsolyckorna i stadens historia. Vid 18-tiden kolliderade ett backande lokaltåg från Södertälje Södra med ett växeltåg som felaktigt satts ut på samma spår strax före Södertälje Central. Olyckan resulterade i en våldsam brand och krävde fyra människoliv. Kollisionen i skymningen Det backande lokaltåget hade just passerat …
Natten till söndagen den 26 januari 1941 drabbades Svenska Maskinverken i Södertälje av en av stadens mest förödande industribränder. På mindre än tre timmar ödelades ungefär hälften av fabriksanläggningen och hela kontorsbyggnaden. Skadorna uppskattades inledningsvis till tre miljoner kronor – motsvarande flera hundra miljoner i dagens penningvärde. Branden upptäcktes klockan 22.50 av nattvakten, som vid sin runda märkte att …
Till skydd av Nynäshamns oljeraffinaderi fanns en 40 mm luftvärnsakantropp. Det var faktiskt Sveriges första raffinaderi som kom till tack vare Axel Ax:son Johnson, som köpte upp betydande markområden i Nynäshamn redan i början av 1900-talet, men först under februari år 1928 började bygget, som gick snabbt, då produktionen kunde starta redan i december samma år. Under beredskapsåren 1939-1945 …
Under drygt femtio år hade Scania-Vabis, senare Saab-Scania, ett eget hemvärnskompani som var en integrerad del av Sveriges totalförsvar. Det var ett tungt beväpnat industrihemvärn, framvuxet ur kalla krigets hotbild och med huvuduppgiften att skydda fabriksområdet och strategiskt viktiga anläggningar i Södertälje. Det hela började som ett principbeslut 1953 och innebar en lång resa av organisatoriskt arbete, politiska beslut, …
Den 22 november 1961 spelade Sverige ett krigsspel som visade hur snabbt vardagen kunde vändas upp och ner under kalla kriget. Det internationella läget hade försämrats kraftigt. I övningsscenariot riktade en stormakt skarpa anklagelser mot Sverige för bristande neutralitet och förberedelser för samarbete med motståndarsidan. Samtidigt samlades stora styrkor på finsk mark, redo att anfalla över land och hav. …
När andra världskriget bröt ut i september 1939 stod Sverige inför en enorm utmaning: hur skulle befolkningen försörjas om tillgången på livsmedel och andra nödvändigheter ströps? Trots att landet förblev neutralt fanns en påtaglig oro för blockader, handelsstopp och allmän brist på resurser. För att möta detta behov beslutade regeringen att inrätta en särskild civil försörjningsorganisation. En central livsmedelskommission …
Einar Sporrong var luftvärnschef i Stockholm under åren 1939-1945. I en redogörelse som han lämnade år 1946 beskriver han det arbete som utfördes under beredskapsåren inom Stockholms territoriella luftvärn, för att göra det bättre rustat att lösa sina uppgifter inom luftförsvaret och markförsvaret av Stockholm. I texten används termerna ”Stockholms territoriella luftvärn” och ”A 401” parallellt med varandra. ”A …
Rickman von der Lancken (född 13 januari 1878, död 7 juli 1954) var svensk arméofficer och en av landets mest framstående kavallerichefer under sin tid. Han inledde sin militära karriär vid Norrlands dragonregemente och gjorde snabbt karriär inom kavalleriet. Han blev tidigt känd som en energisk och orädd försvarsvän, och gjorde sig ett namn som en stark talesperson för …
Många fall av uppvigling bland militära gränsförband i norra Sverige noterades i slutet av 1939. Dels i form av direkt påverkan i kommunistisk och ryssvänlig riktning, dels såsom försök att sprida missnöje och olust bland manskapet. Det hela handlade om att systematiskt skapa ett misstänkliggörande mot befälen, och att skapa en misstro mot Sveriges beredskapsåtgärder som vidtagits efter Sovjetunionens …
I Nynäshamn fanns tre luftvärnsförband organiserade. Benämning och ungefärligt läge Numrering under tiden Anteckning 3/9 1939 – 31/3 1940 1/4 1940 – 24/8 1941 25/8 1941 – 30/6 1944 Efter 1/7 1944 Vaktberget – 20 20 61 3 st 7,5 cm luftvärnskanoner, 1 st lvksp. Oljeraffinaderiet 50 50 50 432 2 st 40 mm lvakan, 1 st lvksp. Jättekastet – 51 51 …
För att kunna belysa fientliga flygplan nattetid fanns strålkastarförband organiserade med 150 cm strålkastare som samverkade med luftvärnsbatterierna. Dessa kunde, vid klart väder, belysa mål på avstånd upp till 10 km. I Stockholm fanns 10 st kompanier organiserade i en ring kring Stockholm. Varje kompani innehöll 4 st avdelningar. Strålkastarförbanden utgick ur krigsorganisationen på 1950-talet. Kompanierna år 1942 Mobiliseringstiden …
År 1939 lät Statens Reservförrådsnämnd anlägga en lagerplats under vatten i Södertälje för stenkol. Eftersom stenkol fortlöpande oxiderar vid vanlig lagring, minskade kolens värmevärde och därmed dess ekonomiska värde över tid. Dessutom fanns det en ständig risk för brand vid lagring på land, vilket krävde en relativt snabb omsättning av stenkolslager och gjorde lagerhållningen dyr, trots låg hyra. Den …
Under åren 1936 och 1937 diskuterades frågan om att inrätta ett statligt reservlager för importvaror, ursprungligen ur ett penningpolitiskt perspektiv. I takt med den globala politiska oron framstod dock även säkerhetsskäl som en viktig faktor. På grund av handelsöverskott och stark ekonomi ökade Sveriges guld- och valutareserver, och regeringen såg detta som en möjlighet att investera i lager för …
Rothugget skillnanden back och torpstugor intill almnäs station 1965 solbergatorpet norrbyvret Backa FortF bestämde vilka byggnader som skulle rivas och brännas. Utflavd. utförde detta 1968-69. Lövtorp
Denna luftvärnsställning bestod av två stycken 40 m.m. luftvärnsautomatkanoner och kom till i början av år 1940. Men det var först i början av år 1941 som den bemannades med personal från en annan luftvärnsställning i Nynäshamn (Lv 50). Först under slutet av år 1942 var alla värn m.m. i funktionsdugligt skick.
För att öka eldkraften mot lågt fientligt flyg, beslutade Försvarsstaben i november 1942 att ytterligare fyra st 20 mm luftvärnsautomatkanontroppar skulle organiseras inom Stockholms försvarsområde. Två av dessa troppar förlades till Saltsjöbaden samt två till Södertälje.
Tollareställningen på Värmdö var i september 1939 en av Stockholms fjorton grupperade förband av luftvärnskanon-batterier. Det bestod av tre stycken 7,5 cm kanoner. Kvar i dag är pjäsvärn, E-värn, och signalvärn format som en åtta samt ett manskapsskyddsrum (MS värn) som är plomberat. Barackerna och förråden är sedan länge borta. Det verkar inte som några stormhinder eller infanterivärn byggdes …
Så varför skriver jag om en luftvärnsställning som inte ligger i Södertälje? Anledningen är att det mesta, i Södertälje, är så raserat att inte mycket finns kvar att att titta på. Utforskningarna har därför utvidgats till Stockholms Län, åtminstone avseende luftvärnställningar. Denna ställning är mycket lik den som fanns på Stockholmsberget, i Södertälje, som jag skrivit om tidigare. Jag …
Förteckning över lv 10 stridsställningar 1939-1945 samt dess olika numreringar under åren.
År 1952 sammangår Hölö och Mörkö hemvärnsområden och blir ett hemvärnsområde, nämligen: Hölö-Mörkö (431:22) Från år 1954 införs ny numrering på hemvärnsområdet (4315). Från den första juli 1971 ingick Hölö-Mörkö hemvärnsområde i Södertälje hemvärnskrets och Stockholms försvarsområde (fo 44) enligt en försvarsområdesorder (272). Krigsuppgifter Krigsuppgiften vid högsta beredskap var att en grupp skulle bevaka landsvägsbron och Skansundets färjeläge skulle …
Hemvärnsområdet organiserades under Södermanlands inskrivningsområde, senare Strängnäs försvarsområde (fo 43), och var en del i Nyköpings hemvärnskrets. Hemvärnsområdet numrerades mellan åren 1940-1942: 10:22. Samt under åren 1943-1951: 431:22. Vid bildandet av hemvärnsområdet den andra augusti 1940 tillförordnades den förste hemvärnschefen Erik Johansson vilken var född 13/6 1887 och verkade som lantbrukare i Hejsta. Det saknas för närvarande uppgifter om …
Hemvärnsområdet organiserades under Södermanlands inskrivningsområde, senare Strängnäs försvarsområde (fo 43), och var en del i Nyköpings hemvärnskrets. Hemvärnsområdet numrerades mellan åren 1940-1942: 10:23. Samt under åren 1943-1951: 431:23. Vid bildandet av hemvärnsområdet den 14 juni 1940 tillförordnades den förste hemvärnschefen Hugo Abrahamsson vilken var född 4/11 1890 och verkade som lantbrukare i Höga på Mörkö. Det saknas för närvarande …
Här kommer fortsättning på det som jag under år 2016 skrev om kring Lv 431. Ett återbesök gjordes i början av maj år 2023 till den före detta luftvärnsställningen på bergshöjden invid Astras fabriker.
Kretsen bildades när fd. Strängnäs hemvärnskrets delades upp i Malmköpings resp. Eskilstuna hemvärnskrets. Hemvärnsområde Hemvärnsbefälhavare Födelsedat Yrke/Titel Förordnad 433:1 Nästhulta hvo A.L. Jägerklou 1881-12-27 Inspektor 1940-07-03 433:2 Husby Rekarne hvo Helmer Bylin 1888-05-26 Folkskollärare 1940-07-30 433:3 Ärla hvo Richard Hasselkvist 1893-07-15 Byggn. Verkmästare 1940-06-14 433:4 Länna hvo Otto S. Öhlin 1888-04-09 Arrendator 1940-07-25 433:5 Åkers hvo Gunnar Lundquist 1894-07-26 …