Under fem dagar i början av december 1959 arrangerade Södertäljeortens Civilförsvarsförening, Sveriges Civilförsvarsförbund, Försvarets forskningsanstalt och AB Atomenergi tillsammans en utställning i skyddsrummet, Badparken och i Societetssalongen. Man ville enligt pamfletten visa och lära allmänheten hur de skulle skydda sig vid ett atombombsanfall. Bl a berättades att ett vanligt källarutrymme i en villa skulle ge ett ganska gott strålningsskydd, …
Om landsvägs- eller slussbron hade fördärvats fanns under kriget en strategi att kunna bygga upp två reservbroar på beställning av platsbefälhavaren. Det var hamnkapten Tor Carlsson och hans anställda som skulle utföra förbindelsen. Bägge broarna skulle byggas upp efter samma princip. En träbro byggd på färjor och pråmar, som skulle förankras och stagas med wire och tågvirke även grova trädstammar …
Bro och spärrförsvaret hade till uppgift att förhindra luftlandsatta fientliga truppers framryckning mot stadens centrala delar. I planläggningen delades bro- och spärrförsvaret upp i ett inre och yttre försvar. Det inre skulle ansluta till landsvägsbroarna och järnvägsbron över Södertälje kanal samt broarna vid Ström, medan det yttre i 1942 års försvarsplan anslöt sig till St. Ritorp – Ekensberg – …
Varje byggnad inom Södertälje luftskyddsort som innehöll minst tolv eldstäder fördelade på tre lägenheter eller byggnad av motsvarande storlek skulle enligt skyddsrumslagen förses med skyddsrum. Luftskyddsinspektionen framhöll att det var önskvärt att även de som inte hade laglig skyldighet också utförde ett splitterskyddat utrymme inom byggnaden. Det handlade om att ordna splitterskydd för dörrar och fönster och en reservutgång. …
De flesta offentliga skyddsrum var under kriget anordnade som splitterskydd av betongrör och som skyddsvärn. Luftskyddsinspektionen ville att de provisoriska skyddsvärnen, när det var möjligt, successivt skulle bytas mot normalskyddsrum i befintliga byggnader. Luftskyddsinspektionen besiktigade under hösten 1942 skyddsrummet i kvarteret Tratten nummer fem. En av skyddsrummets begränsningsväggar var av trä, och de anmodade därför att den istället skulle utföras av …
Redan 1938 hade Södertälje länslasarett planlagt industriluftskydd. I en betydligt senare upplaga av sjukhusets verkskyddsplanering (1979) ser man att ledningen bestod av 10 personer. Där ingick sjukhusdirektören som tillika var verkskyddschef, sedan hade man organiserat två verkskyddsledare, tre expeditionsbiträden, tre ordonnanser och en fordonsförare. Totalt var det 40 personer som skulle engageras i sjukhusets verkskydd. Som uppehållsplatser grupperade man …
Huvuduppgiften för civilförsvaret var att planlägga och verkställa åtgärder för att skydda och rädda liv och egendom vid fientliga anfall. Verkskyddet skulle komplettera det allmänna civilförsvaret och hade som huvuduppgift i händelse av skadegörelse eller fientligt anfall att samla och samordna de resurser som krävdes för att hjälpa nödställda och begränsa skador på egendomen. Verkskyddet skulle också bevaka anläggningar …
På länsstyrelsen inrådan gjordes i november månad år 1950 en planläggning över platser inom Södertälje stad, där fullträffsäkra skyddsrum skulle kunna förläggas. De tilltänkta skyddsrummen graderades efter angelägenhetsgrad, varvid ett skyddsrum i kvarteret Biet ansågs vara mest angeläget efter att byggnadskontoret genomfört geologiska undersökningar, borrningar med mera. Kravet på skyddsrummet var att det skulle kunna erbjuda plats för 2 …
Bensinransoneringen infördes vid andra världskrigets utbrott. All bensin och diesel skulle öronmärkas till försvaret och andra samhällsviktiga funktioner. Redan 1940 har bensinen praktiskt taget helt ersatts av gengas. Gasen fick man genom förbränning av trä eller kol i ett speciellt gengasaggregat som monterades på bilar och traktorer för att hålla transporter och jordbruket igång. Efter krigets slut i maj …
I mitten av 1970-talet hade Södertälje hemvärnskrets ett antal skyddsföremål som vid beredskap eller krig skulle bevakas och i några fall även försvaras. Kretshemvärnschefen med stab skulle gruppera i Södertälje polisstation på Jovisgatan 5 och efter mobilisering i huvudcentralen i Badhusparken. Enhörna hemvärnsområde (uppgick efter 1976 i Turinge hemvärnsområde) skulle med en eller två grupper bevaka mobiliseringsförrådet i Årby. …
Redan i försvarsplanen från 1942 hade man planerat för att ett fientligt anfall skulle komma så överaskande att varken beredskapsorder eller akustiska larmsignaler skulle hinna startas. Man hade tagit fasta vad som hänt i Danmark då kriget snabbt hade brutit ut den nionde april 1940, när de tre tyska agenterna hade närmat sig den danska gränsposteringen under förevändningen att de …
Folket här hemma blev oroliga när kriget flyttade nära våra egna gränser, detta efter att Stalin nekats att annektera vissa platser i Finland. Sovjet hade under slutet av november 1939 börjat flygbomba civila mål i bl a huvudstaden Helsingfors. Sverige drog nytta av erfarenheterna därifrån, som visade att det civila luftskyddet med skyddsrum och annat också var i behov …
Järna betraktades i slutet av 1939 som en luftskyddsort, innan hade luftskyddsinspektionen endast klassificerat orten som ett luftskyddsföremål. Beslutet kom efter överläggningar och en framställan till Konungen. Ganska omgående påbörjades en utredning för att planera offentliga skyddsrum och en ny luftskyddscentral. 1941 gjordes en inspektion av den dåvarande luftskyddscentralen i Högvalla där man bedömde att den inte längre var …
Efter kriget var en av de viktigaste civilförsvarsåtgärderna utrymning. I vissa sannolika militära operationsområden planades invasionsutrymning, och vid radioaktiv beläggning hade såkallad radiakutrymning tillkommit i planeringen. Statens möjlighet att ta egendom i anspråk vid krig eller krigsfara. Ett exempel på det är den då kommunägda Ekeby gård i Ytterenhörna som 1952 var planlagd av länsstyrelsen i Södermanland att vid krig …
Utrymning planerades för alla luftskyddsorter av Luftkyddsinspektionen och efter 1940 av Statens utrymningskommission som skulle leda utrymning av civilbefolkningen samt förbereda åtgärder för att ta emot en mera omfattande flyktinginvasion. Om Sverige skulle dras in i krig räknade man med att många städer och industrisamhällen skulle bli utsatta för flygangrepp. Därför planerade man för att barn, blivande mödrar (som väntar …
Många Södertäljebor som växte upp på 1950-1960-talen minns skyddsrummet och pjäsvärnen i och på Stockholmsberget, kanske lekte dom där? Men vad hade egentligen dessa anläggningar för tillämpning från början? Vem uppförde dem? Var det Wedaverken, Bofors eller var det Krigsmakten? Hade de något med luftvärnsbatteriet ovanpå berget att göra, eller var det kanske ett industriluftskyddsrum som uppfördes under andra …
Elektricitetsverket, Vattenverket och gasverket skulle förbereda skyddsåtgärder för driften, med provisoriska anläggningar och reservmateriel som skulle förtecknas och lagras. Beredskap skulle finnas att kunna koppla bort starkströmsledningar, och omkoppla till andra kraftverk om det egna blivit förstört. För Södertälje stads del, så hade byggnadschefen Torsten Johnson i fredstid planlagt åtgärder för drift av vatten-, gas- och elverk samt för …
Under 1960-talen hade civilförsvarssektionen hos länsstyrelsen i Stockholms län en beredskap för att mäta radioaktivitet. Man var orolig att radioaktivt stoft skulle nå Sverige, med anledning av att Sovjetunionen bedrev provsprängningar av kärnvapen på ögruppen Novaja Zemlja i norra ishavet. Bara under åren 1955-1962 provsprängdes sex kärnladdningar och proven fortsatte ända fram till år 1990. Totalt sprängdes 134 kärnladdningar, varav …
Fastighetskontorets verksamhet skulle efter krigsorganisation i största möjliga mån bedrivas i samma former som under fred. Planläggningen skulle anpassa kontorets uppgifter, organisation och verksamhet till de förhållanden som skulle kunna råda under krig. Det uppgifter som vid krig skulle upphöra helt var ny-, om- och tillbyggnadsarbeten. Underhåll och installation på befintliga fastigheter skulle nedbringas till ett minimum om man …
Riksdagen bestämde under våren 1982 att kommunerna skulle ta över ledningen av civilförsvaret på lokal nivå under beredskap och i krig samt planläggningsansvaret. I riksdagsbeslut 1984 ändrades civilförsvarslagen för att 1982 års försvarsbeslut skulle kunna genomföras. I propositionen 1984/84:49 lämnas riktlinjer hur planläggningen skulle gå till. Regeringen framhöll att samordningen inom totalförsvaret för befolkningens och samhällsverksamhetens överlevande skulle kunna …
Redan i början på 1960-talet konstaterade Länsstyrelsen att anläggningen hade för lågt skyddsvärde, och var illa placerad eftersom den var centralt belägen. Anläggningen användes dock under några årtionden till, fast för lite andra ändamål. April 1962 hölls ett möte i anläggningen, med många närvarande, bl a från F 18, Fortifikationsförvaltningen, KBAB, Södertälje stad och Civilförsvarsstyrelsen. Av protokollet framgår t ex vilket rum som skulle disponeras …
I civilförsvarsstyrelsens föreskrifter om säkerhetstjänst vid ledningscentraler av 1965 års upplaga, beskrivs hur säkerhetsarbetet ska utformas vid ledningscentraler. Redan i början på 1950-talet utformades ett antal föreskrifter bl a om publicitet kring civilförsvarets bergrumsanläggningar och sekretess i samband med projektering. Säkerhetstänkandet hade skärpts sedan det tidiga 1940-talet då man till och med lät ortspressen och allmänheten få delaktighet i …
Planeringen med att inrätta ett driftvärn i Södertälje kommun började under år 1981 efter att Kretshemvärnschefen, P. O. Jacobson tagit kontakt med kommunstyrelsens ordförande. En arbetsgrupp tillsattes som skulle se över hur kuppberedskap och bevakning av de kommunala anläggningarna skulle läggas upp. Sammantaget, så bedömde man att det fanns ett 20-tal objekt i kommunen, varav Södertälje hemvärnskrets möjligen skulle …
Hamnkapten Tore Carlsson ansvarade för luftskyddet av Mälarehamnen, Saltsjöhamnen och Uthamnen vilka skulle organiseras med en personalstyrka på 24 personer uppdelade på tre patruller, en i vardera hamn. Man förflyttade sig mellan hamnområdets olika delarna på cyklar, men under luftskyddstillstånd var det bestämt att en droskbil skulle ställas till förfogande för hamnchefen. Personalen som fick utbildning i brandtjänst och …
Under 1949 lämnade Civilförsvarsstyrelsen nya direktiv och typritningar för ett antal olika fullträffsäkra skyddsrumsanläggningar och civilförsvarscentraler, både friliggande och i berg. För Södertäljes del behövde den gamla civilförsvarscentralen moderniseras, få en bättre skyddsnivå och utökas storleksmässigt. Under projekteringen och när den var i bruk benämndes den med kodnamnet HUNDEN. 1) Ingång från Badparken med närskydd och ingångstunnel med stötvågsfälla …