Maj 2025 – en återblick på en dag då hela staden stod stilla för att hylla sin beredskap Söndagen den 27 maj 1945 låg Södertälje badande i sol. Bara några veckor hade gått sedan freden i Europa, men på stadens gator marscherade fortfarande män och kvinnor i uniform. De bar inte segerns vapen – utan beredskapens anda. Det var …
Motorn hostar till och går upp i ett jämnt smattrande. Framför dig öppnar sig den mörka grusvägen, fläckad av månljus mellan trädstammarna. Klockan är långt efter midnatt och kartan i bröstfickan känns klibbig av svett. Det gäller att minnas nästa kontrollpunkt, nästa order, nästa rapport. Hösten 1944 drillas hemvärnets mc-ordonnanser i Södertäljes skogar – och varje ögonblick känns som …
Sommaren 1940 rullade bussar och lastbilar in i Nynäshamn med soldater, pjäser och materiel till det nyuppsatta luftvärnsbatteriet Lv 20. På bara några dagar reste sig en hel förläggning vid kusten: kanoner ställdes i ordning, baracker restes, köket kom igång och taggtråd drogs runt området. Det var början på fem år av beredskapstjänst – en tid fylld av slit …
Mitt under beredskapsåren 1940 byggdes nya luftvärnsställningar med befästningar runt Stockholm. I Södertälje och Nynäshamn arbetade soldater och civila sida vid sida för att stärka huvudstadens försvar mot hotet från skyn. Hösten 1940 pågick ett intensivt arbete för att stärka Stockholms luftvärn. Generalmajor Hugo Cederschiöld, dåvarande befälhavare för Stockholms försvarsområde, rapporterade i november att flera befästningsarbeten hade slutförts och …
Södertälje hemvärnsområde bildades i juni 1940 och tillhörde till en början Södertörns hemvärnskrets. Geografiskt omfattades då endast den centrala delen av Södertälje stad. Första januari 1943 bildades Södertälje hemvärnskrets som fanns kvar organisatoriskt till år 1994. Hemvärnschefer under åren var följande: 1940-1945 Sten Simonsson 1945-1948 Einar Öhman 1949-1950 Thure Ling 1950-1952 Einar Fjellmo 1952-1956 Gustaf Nilsson 1956-1959 Gunnar Sjöberg …
Benämning och ungefärligt läge Numrering under tiden Anteckning 3/9 1939 – 31/3 1940 1/4 1940 – 24/8 1941 25/8 1941 – 30/6 1944 Efter 1/7 1944 Sturehöjden, Brunnsbacken 11 60 3 st pjäsvärn för 7,5 cm lvkan, 1 st eb-värn, 1 st 7,5 cm lvkan, 1 st 8 mm lvksp, 1 st ainstr v 1 cinstrm v, 1 amrum betong, 3 x …
När andra världskriget avslutades stod Sverige inför en ny verklighet. Det luftvärnssystem som byggts upp kring huvudstaden under beredskapsåren behövde snabbt avvecklas, ställas om eller tas om hand. Men vad mötte de officerare som sommaren och hösten 1945 inspekterade de många luftvärnsställningarna i Stockholm? En rapport från Kungliga Stockholms Luftvärnsregementes mobiliseringscentral (Lv 3 mobc) visar en besvärande bild av …
Till skydd av Nynäshamns oljeraffinaderi fanns en 40 mm luftvärnsakantropp. Det var faktiskt Sveriges första raffinaderi som kom till tack vare Axel Ax:son Johnson, som köpte upp betydande markområden i Nynäshamn redan i början av 1900-talet, men först under februari år 1928 började bygget, som gick snabbt, då produktionen kunde starta redan i december samma år. Under beredskapsåren 1939-1945 …
Under drygt femtio år hade Scania-Vabis, senare Saab-Scania, ett eget hemvärnskompani som var en integrerad del av Sveriges totalförsvar. Det var ett tungt beväpnat industrihemvärn, framvuxet ur kalla krigets hotbild och med huvuduppgiften att skydda fabriksområdet och strategiskt viktiga anläggningar i Södertälje. Det hela började som ett principbeslut 1953 och innebar en lång resa av organisatoriskt arbete, politiska beslut, …
Den 22 november 1961 spelade Sverige ett krigsspel som visade hur snabbt vardagen kunde vändas upp och ner under kalla kriget. Det internationella läget hade försämrats kraftigt. I övningsscenariot riktade en stormakt skarpa anklagelser mot Sverige för bristande neutralitet och förberedelser för samarbete med motståndarsidan. Samtidigt samlades stora styrkor på finsk mark, redo att anfalla över land och hav. …
Rickman von der Lancken (född 13 januari 1878, död 7 juli 1954) var svensk arméofficer och en av landets mest framstående kavallerichefer under sin tid. Han inledde sin militära karriär vid Norrlands dragonregemente och gjorde snabbt karriär inom kavalleriet. Han blev tidigt känd som en energisk och orädd försvarsvän, och gjorde sig ett namn som en stark talesperson för …
Många fall av uppvigling bland militära gränsförband i norra Sverige noterades i slutet av 1939. Dels i form av direkt påverkan i kommunistisk och ryssvänlig riktning, dels såsom försök att sprida missnöje och olust bland manskapet. Det hela handlade om att systematiskt skapa ett misstänkliggörande mot befälen, och att skapa en misstro mot Sveriges beredskapsåtgärder som vidtagits efter Sovjetunionens …
I Nynäshamn fanns tre luftvärnsförband organiserade. Benämning och ungefärligt läge Numrering under tiden Anteckning 3/9 1939 – 31/3 1940 1/4 1940 – 24/8 1941 25/8 1941 – 30/6 1944 Efter 1/7 1944 Vaktberget – 20 20 61 3 st 7,5 cm luftvärnskanoner, 1 st lvksp. Oljeraffinaderiet 50 50 50 432 2 st 40 mm lvakan, 1 st lvksp. Jättekastet – 51 51 …
För att kunna belysa fientliga flygplan nattetid fanns strålkastarförband organiserade med 150 cm strålkastare som samverkade med luftvärnsbatterierna. Dessa kunde, vid klart väder, belysa mål på avstånd upp till 10 km. I Stockholm fanns 10 st kompanier organiserade i en ring kring Stockholm. Varje kompani innehöll 4 st avdelningar. Strålkastarförbanden utgick ur krigsorganisationen på 1950-talet. Kompanierna år 1942 Mobiliseringstiden …
Rothugget skillnanden back och torpstugor intill almnäs station 1965 solbergatorpet norrbyvret Backa FortF bestämde vilka byggnader som skulle rivas och brännas. Utflavd. utförde detta 1968-69. Lövtorp
Denna luftvärnsställning bestod av två stycken 40 m.m. luftvärnsautomatkanoner och kom till i början av år 1940. Men det var först i början av år 1941 som den bemannades med personal från en annan luftvärnsställning i Nynäshamn (Lv 50). Först under slutet av år 1942 var alla värn m.m. i funktionsdugligt skick.
För att öka eldkraften mot lågt fientligt flyg, beslutade Försvarsstaben i november 1942 att ytterligare fyra st 20 mm luftvärnsautomatkanontroppar skulle organiseras inom Stockholms försvarsområde. Två av dessa troppar förlades till Saltsjöbaden samt två till Södertälje.
Tollareställningen på Värmdö var i september 1939 en av Stockholms fjorton grupperade förband av luftvärnskanon-batterier. Det bestod av tre stycken 7,5 cm kanoner. Kvar i dag är pjäsvärn, E-värn, och signalvärn format som en åtta samt ett manskapsskyddsrum (MS värn) som är plomberat. Barackerna och förråden är sedan länge borta. Det verkar inte som några stormhinder eller infanterivärn byggdes …
Så varför skriver jag om en luftvärnsställning som inte ligger i Södertälje? Anledningen är att det mesta, i Södertälje, är så raserat att inte mycket finns kvar att att titta på. Utforskningarna har därför utvidgats till Stockholms Län, åtminstone avseende luftvärnställningar. Denna ställning är mycket lik den som fanns på Stockholmsberget, i Södertälje, som jag skrivit om tidigare. Jag …
Förteckning över lv 10 stridsställningar 1939-1945 samt dess olika numreringar under åren.
År 1952 sammangår Hölö och Mörkö hemvärnsområden och blir ett hemvärnsområde, nämligen: Hölö-Mörkö (431:22) Från år 1954 införs ny numrering på hemvärnsområdet (4315). Från den första juli 1971 ingick Hölö-Mörkö hemvärnsområde i Södertälje hemvärnskrets och Stockholms försvarsområde (fo 44) enligt en försvarsområdesorder (272). Krigsuppgifter Krigsuppgiften vid högsta beredskap var att en grupp skulle bevaka landsvägsbron och Skansundets färjeläge skulle …
Hemvärnsområdet organiserades under Södermanlands inskrivningsområde, senare Strängnäs försvarsområde (fo 43), och var en del i Nyköpings hemvärnskrets. Hemvärnsområdet numrerades mellan åren 1940-1942: 10:22. Samt under åren 1943-1951: 431:22. Vid bildandet av hemvärnsområdet den andra augusti 1940 tillförordnades den förste hemvärnschefen Erik Johansson vilken var född 13/6 1887 och verkade som lantbrukare i Hejsta. Det saknas för närvarande uppgifter om …
Hemvärnsområdet organiserades under Södermanlands inskrivningsområde, senare Strängnäs försvarsområde (fo 43), och var en del i Nyköpings hemvärnskrets. Hemvärnsområdet numrerades mellan åren 1940-1942: 10:23. Samt under åren 1943-1951: 431:23. Vid bildandet av hemvärnsområdet den 14 juni 1940 tillförordnades den förste hemvärnschefen Hugo Abrahamsson vilken var född 4/11 1890 och verkade som lantbrukare i Höga på Mörkö. Det saknas för närvarande …
Här kommer fortsättning på det som jag under år 2016 skrev om kring Lv 431. Ett återbesök gjordes i början av maj år 2023 till den före detta luftvärnsställningen på bergshöjden invid Astras fabriker.
Det finns så mycket att berätta om Ing 1 i Almnäs. Den här texten bygger till stor del på information hämtad från tidningsartiklar, arkivhandlingar från krigsarkivet, Wikipedia och sist men inte minst den förträffliga boken om Svea ingenjörsrregemetes historia. Helt enorma byggnadssatsningar gjordes samtidigt både i Almnäs och i Kungsängen under 1960-talen. Arméstaben utförde rekognosering av området där nya …