Enhörna hemvärnsområde (1967-1976)

Del av skissen som visar skyddsföremålet och olika posterna. Källa: KrA, Turinge hemvärnsområde (F2:1).

På krigsarkivet finns ytterst lite material från Enhörna hemvärnsområde. Ursprungligen tillhörde det Strängnäs försvarsområde (fo 43) och tillhörde Eskilstuna hemvärnskrets. Det hette då Ytterehörna-Överenhörna hemvärnsområde 433:18, men från den första juli 1967 överfördes det till fo 44 efter att Enhörna kommun kommit att tillhöra Södertälje. Enhörna hemvärnsområde verkade fram till 1976 då det efter en sammanslagning med Turinge hemvärnsområde …

Läs mer

Turinge hemvärnsområde (1940-1976)

Området bildades 1940 och hemvärnschefer var: 1940-1947 Erik Lundberg 1947-1952 Bror Mauritz Mattsson 1953-1958 Sten Åkerlind 1959-1965 Ernst Fahlén 1965-1977 Allan Nordstedt I planläggningen mot kuppföretag under tidigt 1950-tal skulle Turinge hemvärnsområde i första hand försvara två stycken mobiliseringsförråd, vid Ströpsta och Tingstaden. Nykvarns bangårdsområde, ett livsmedelsmagasin i cementfabriken 2,5 km sydsyd-öst Nykvarn samt ett mobiliseringsförråd vid Sundsvik. Uttrycket försvara skulle …

Läs mer

Framskjutna enheter (FE)

Sektioner framskjuten enhet i Rosenlund. Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Bergkonsult Sven Tyrén AB (1974).

I mars 1972 uppmanade länsstyrelsen kommunen att påbörja projektering av två skyddsrum för framskjutna enheter. Dessa anläggningar skulle lokaliseras i anslutning till vattentornen i Rosenlund respektive i Västergård. Civilförsvarsstyrelsen beslutade att de bägge anläggningarna skulle vara av typen FE 30-100 efter en grundläggande utredning och byggnadsprogram. FE 30-100 var en en framskjuten enhet för 30 personer från räddningstjänsten. Anläggningarna var …

Läs mer

Civilförsvarets observationsplatser

Vattentornet i Fogdetorp som sedan en tid är inhägnat med kraftigt stängsel. Foto: Henrik Lindkvist (2016).

Eftersom vattentornen spelade en central roll även som observationsplatser så beskrivs dessa inledningsvis lite kort. De två vattentornen i Västergård och Rosenlund byggdes framförallt för att ge rätt och konstant vattentryck i ledningsnätet och fungerar även som reserv om det skulle bli ett större avbrott i tillförseln.     Ur säkerhetssynpunkt utgör dessa en sårbar del i vattenförsörjningen och skulle vid ett …

Läs mer

Försvaret av Slussen

Under beredskapsåren var det planerat att en befästningsgrupp bestående av nästan en hel pluton från 81:a cykelskyttekompaniet tillsammans med verkshemvärnet (senare driftvärnet) från kanalverket skulle försvara slussen och ställningarna på Slussholmen. För detta ändamål byggdes ett antal fasta befästningar som en del i kanalförsvaret.   Så här var försvarsarrangemangen på den västra sidan av kanalen vid slussen anordnade.   Skissen …

Läs mer

Kanalkontorets skyddsrum

Under tidigt 1940-tal var kanalkontorets skyddsrum färdigt att använda för personal och poster som arbetade vid slussen. Efter att ingången under flera decennier varit överfylld grävdes dörren fram och skyddsrummet öppnades upp under en kort stund en solig vårdag 2016. Tack vare Janne Johansson som arbetar på Sjöfartsverket har jag fått tillgång till några bilder som visar hur det såg …

Läs mer

Spärrballonger på vift

En svärm på 120 stycken Engelska spärrballonger drev under hösten 1940 över nordsjön och in över södra sverige. Dessa orsakade omfattande skador på telefon- och kraftledningar.  Gasfyllda spärrballonger användes i England och Tyskland som en form av luftförsvar mot lågflygande fientligt flyg. Man tvingade med dessa upp angriparen på hög höjd, för att göra det svårare att träffa med …

Läs mer

Ls Backa

En tidig vårdag 2016 besökte jag Järna och platsen där jag hade misstankar om att luftbevakningsstation Backa hade varit belägen. Efter en kortare tur, utan att ha hittat något och påväg tillbaka träffar jag en man som sitter utanför sitt hus i solen. Jag chansar och frågar om han känner till något om ett gammalt torn från beredskapstiden. – jodå, …

Läs mer

Luftbevakningsstationer (ls)

Det var flygplanens intåg och luftslagen under första världskriget som skapade behovet av luftbevakning. Ursprungligen under 1920-talet sköttes luftbevakningen av landstormen som bestod av vapenföra män, i åldersklasserna 33-40 år, som inte redan tillhörde armén. Redan några år innan krigsutbrottet 1939 fanns en rikstäckande luftbevakning utbyggd. En särskild gren av armén kallad luftvärnet övertog från 1942 ansvaret för luftbevakningen. Den …

Läs mer

Ls Torpa

Luftbevakningsstation (ls) Torpa Luftbevakningsstationen i Torpa stod färdig att använda i slutet av augusti 1941. Den bestod av ett ca tio meter högt observationstorn av träkonstruktion och en närliggande barack för personalen som arbetade där. Idag finns inga spår kvar, varken av baracken eller tornet vilka revs i slutet av 1960-talet.   Det var från början inte klart var …

Läs mer

Södertäljes luftvärnsställningar

Luftvärn utplacerade på minst fem olika ställen i Södertälje och ett i Järna. Klicka på respektive plats för mer information. Benämning och ungefärligt läge Numrering under tiden Anteckning 3/9 1939 – 31/3 1940 1/4 1940 – 24/8 1941  25/8 1941 – 30/6 1944 Efter 1/7 1944 Stockholmsberget – 25 25 60 3 st 7,5 cm luftvärnskanoner, 1 st lvksp. Viksängen (SJ bro) …

Läs mer

Lv 431 – Astraberget (Blå backe)

En av stadens fem luftvärnsställningar var placerade på berget Blå backe, även kallat Astraberget, eftersom det låg nära Astras fabriker. Benämningen under kriget var lv 56, och ändrades senare till lv 431. Där tjänstgjorde ett femtiotal soldater och officerare som var beredda på att det värsta skulle hända. Det hela har sin början under våren 1940, då IV. militärområdet kontaktade kommunen …

Läs mer

Atomskyddsutställningen 1959

Under fem dagar i början av december 1959 arrangerade Södertäljeortens Civilförsvarsförening, Sveriges Civilförsvarsförbund, Försvarets forskningsanstalt och AB Atomenergi tillsammans en utställning i skyddsrummet, Badparken och i Societetssalongen. Man ville enligt pamfletten visa och lära allmänheten hur de skulle skydda sig vid ett atombombsanfall. Bl a berättades att ett vanligt källarutrymme i en villa skulle ge ett ganska gott strålningsskydd, …

Läs mer

Krigsbroar över kanalen

Om landsvägs- eller slussbron hade fördärvats fanns under kriget en strategi att kunna bygga upp två reservbroar på beställning av platsbefälhavaren. Det var hamnkapten Tor Carlsson och hans anställda som skulle utföra förbindelsen. Bägge broarna skulle byggas upp efter samma princip. En träbro byggd på färjor och pråmar, som skulle förankras och stagas med wire och tågvirke även grova trädstammar …

Läs mer

Södertäljes spärrförsvar under kriget

Bro och spärrförsvaret hade till uppgift att förhindra luftlandsatta fientliga truppers framryckning mot stadens centrala delar. I planläggningen delades bro- och spärrförsvaret upp i ett inre och yttre försvar. Det inre skulle ansluta till landsvägsbroarna och järnvägsbron över Södertälje kanal samt broarna vid Ström, medan det yttre i 1942 års försvarsplan anslöt sig till St. Ritorp – Ekensberg – …

Läs mer

Enskilda skyddsrum under kriget

Varje byggnad inom Södertälje luftskyddsort som innehöll minst tolv eldstäder fördelade på tre lägenheter eller byggnad av motsvarande storlek skulle enligt skyddsrumslagen förses med skyddsrum. Luftskyddsinspektionen framhöll att det var önskvärt att även de som inte hade laglig skyldighet också utförde ett splitterskyddat utrymme inom byggnaden. Det handlade om att ordna splitterskydd för dörrar och fönster och en reservutgång. …

Läs mer

Offentliga skyddsrum under kriget

De flesta offentliga skyddsrum var under kriget anordnade som splitterskydd av betongrör och som skyddsvärn. Luftskyddsinspektionen ville att de provisoriska skyddsvärnen, när det var möjligt, successivt skulle bytas mot normalskyddsrum i befintliga byggnader. Luftskyddsinspektionen besiktigade under hösten 1942 skyddsrummet i kvarteret Tratten nummer fem. En av skyddsrummets begränsningsväggar var av trä, och de anmodade därför att den istället skulle utföras av …

Läs mer

Södertälje sjukhus verkskydd

Redan 1938 hade Södertälje länslasarett planlagt industriluftskydd. I en betydligt senare upplaga av sjukhusets verkskyddsplanering (1979) ser man att ledningen bestod av 10 personer. Där ingick sjukhusdirektören som tillika var verkskyddschef, sedan hade man organiserat två verkskyddsledare, tre expeditionsbiträden, tre ordonnanser och en fordonsförare. Totalt var det 40 personer som skulle engageras i sjukhusets verkskydd.  Som uppehållsplatser grupperade man …

Läs mer

Allmänt om verkskydd

Huvuduppgiften för civilförsvaret var att planlägga och verkställa åtgärder för att skydda och rädda liv och egendom vid fientliga anfall.  Verkskyddet skulle komplettera det allmänna civilförsvaret och hade som huvuduppgift i händelse av skadegörelse eller fientligt anfall att samla och samordna de resurser som krävdes för att hjälpa nödställda och begränsa skador på egendomen. Verkskyddet skulle också bevaka anläggningar …

Läs mer

Skyddsrum för 2 500 personer

På länsstyrelsen inrådan gjordes i november månad år 1950 en planläggning över platser inom Södertälje stad, där fullträffsäkra skyddsrum skulle kunna förläggas. De tilltänkta skyddsrummen graderades efter angelägenhetsgrad, varvid ett skyddsrum i kvarteret Biet ansågs vara mest angeläget efter att byggnadskontoret genomfört geologiska undersökningar, borrningar med mera. Kravet på skyddsrummet var att det skulle kunna erbjuda plats för 2 …

Läs mer

Allmän drivmedelsransonering

Bensinransoneringen infördes vid andra världskrigets utbrott. All bensin och diesel skulle öronmärkas till försvaret och andra samhällsviktiga funktioner. Redan 1940 har bensinen praktiskt taget helt ersatts av gengas. Gasen fick man genom förbränning av trä eller kol i ett speciellt gengasaggregat som monterades på bilar och traktorer för att hålla transporter och jordbruket igång. Efter krigets slut i maj …

Läs mer

Uppgifter för hemvärn och civilförsvarspolis

I mitten av 1970-talet hade Södertälje hemvärnskrets ett antal skyddsföremål som vid beredskap eller krig skulle bevakas och i några fall även försvaras. Kretshemvärnschefen med stab skulle gruppera i Södertälje polisstation på Jovisgatan 5 och efter mobilisering i huvudcentralen i Badhusparken. Enhörna hemvärnsområde (uppgick efter 1976 i Turinge hemvärnsområde) skulle med en eller två grupper bevaka mobiliseringsförrådet i Årby. …

Läs mer

Kuppberedskap i hemvärnskretsen

Redan i försvarsplanen från 1942 hade man planerat för att ett fientligt anfall skulle komma så överaskande att varken beredskapsorder eller akustiska larmsignaler skulle hinna startas. Man hade tagit fasta vad som hänt i Danmark då kriget snabbt hade brutit ut den nionde april 1940, när de tre tyska agenterna hade närmat sig den danska gränsposteringen under förevändningen att de …

Läs mer

Södertäljeortens luftvärnskommitté

Folket här hemma blev oroliga när kriget flyttade nära våra egna gränser, detta efter att Stalin nekats att annektera vissa platser i Finland. Sovjet hade under slutet av november 1939 börjat flygbomba civila mål i bl a huvudstaden Helsingfors. Sverige drog nytta av erfarenheterna därifrån, som visade att det civila luftskyddet med skyddsrum och annat också var i behov …

Läs mer