Henrik Lindkvist

Rönninge hemvärnsområde 1940-1945 (Del 2)

Organisation Rönninge hemvärnsområde, som tillhörde Södertörns hemvärnskrets, omfattade Salems socken med Rönninge samhälle och Grödinge socken med Uttrans samhälle. Gränserna för hemvärnsområdet var då detsamma som för Salems respektive Grödinge hemvärnsområden idag (1981), med undan­tag för Bockholmssätra i norr, som då tillhörde Ekerö, och södra Näslandet i Grödinge som då tillhörde Ekerö hemvärn, vars norra gräns sammanföll med Hörningsholms dåvarande norra …

Läs mer

Rönninge hemvärnsområde 1940-1945 (Del 1)

Hemvärnsmannen i Salems hemvärnsområde, Bo Cedergren författade år 1981 skriften Grödinge och Salems hemvärn under 1940-talet. Cedergren hade då varit med i hemvärnet i över 40 år. All heder åt honom för den fina källan till information, vilken återges i sin helhet i ett antal artiklar. Start och rekrytering Genom tidningsartiklar under senhösten 1939 var vi informerade om att …

Läs mer

Vårdinge hemvärnsområde 1940-1968

I begynnelsen ett hemvärnsområde som omfattade Vårdinge, Överjärna och Ytterjärna socknar. Från 1943 bildar Över- Ytterjärna ett eget hemvärnsområde. För att från 1/10 1968 sammangå i Järna hemvärnsområde. Har inte gått att finna så mycket i arkiven kring Vårdinge hvo. Vet du mera hör gärna av dig med info: Information och kontakt Hemvärnschefer 1940-1941 Arvid Broms Född 26:e november 1892 i …

Läs mer

Södertörns hemvärnskrets 1940-1943

Södertörns hemvärnskrets bildades 1940 och upphörde 1946. Inom kretsen ingick 5 hemvärnsområden. I Juni 1940 fanns 808 hemvärnsmän samt 98 reservhemvärnsmän organiserade och i vapenväg fanns 90 karbiner och 3 pistoler. År 1941 fanns 766 st kontraktsanställda hemvärnsmän och 89 reservhemvärnsmän att tillgå. Kretschefer var: 1940- 1941 Einar C.A. Rosander ✭ 29/3 1894 – ✝︎ 15/7 1954. Advokat, reservofficer. …

Läs mer

Västertälje hvo (1940-1941)

Västertälje hemvärnsområde bildades i maj 1940 och tillhörde Järna hemvärnskrets. Socknarna Västertälje, Tveta och Turinge ingick i kompaniet. I Västertälje ingick framförallt Geneta, Karlhov, Lina och Ronna. Vid tillkomsten 1940 var Johan Vilhelm Gehlert, kamrer från Nibble i Nykvarn hemvärnschef. Därefter Erik Lundberg, som sedermera var chef i Turinge hemvärnsområde från oktober 1941. Intresset att bli hemvärnsman var stort …

Läs mer

Luftbevakningsstationer (ls) Södermanland 1939-1945

   91. lbevkomp L 1 (kompstab Södertälje) 91. lbevkomp L 10 (kompstab Nyköping) Ls Herrhamra Ls Skärlinge Ls Nynäshamn Ls Södertälje Ls Eldtomta Ls Sorunda Ls Västerby (flyttad Tornberget) Ls Ogesta (flyttad Orrmor) Ls Viksberg Ls Söderby Ls Stadsberga (flyttad Årsta) Ls Sandemar Ls Smådalarö Ls Nävekvarn Ls Torkelstorp Ls Tistad Ls Böten Ls Oxelösund Ls Ånga (Ånga …

Läs mer

Bevakningskompani I.bevkomp LO 46a

När ordern om förstärkt försvarsberedskap kom söndagen den tredje september 1939, skulle ett markbevakningskompani från landstormen (I.bevkomp LO 46a) ombesörja bevakningen av ett antal skyddsföremål i Södertälje och dess närmaste omgivningar.  Platsbefälhavare i Södertälje under beredskapsåren var Landstormskapten Sven Algot Eugen Bergh. Som platsbefälhavare hade han det övergripande ansvaret för Södertäljes försvar och var även, under fyra års tid …

Läs mer

Järna hemvärnskrets 1940-1943

Det har varit problematiskt att finna dokumentation efter Järna hemvärnskrets och det två ingående hemvärnsområdena. Lyckligtvis finns en liten del protokoll bevarade i Södertäljes föreningsarkiv, det är dock oklart om dessa är kompletta. I krigsarkivets bestånd har jag endast funnit några få handlingar inom Stockholms försvarsområdes hemvärnsavdelning samt i beredskapsverket. Några ledtrådar har också gått att finna i Södertälje …

Läs mer

Täcknamn Hunden

Jag har tidigare skrivit om anläggningen i Badparken som projekterades och byggdes mellan åren 1950-1954. Den var av hemlig natur och fick täcknamnet ”Hunden”. Den var framförallt avsedd som ledningsplats för Södertälje civilförsvarsområde, men innehöll även utrymme för flygvapnet och ett mindre befolkningsskyddsrum. Här kommer en sammanfattning av byggnationen som även innehåller några intressanta foton från början av byggnadsarbetet …

Läs mer

Södertälje hemvärn 1940-1945 (del VI)

Berättelsen fortsätter här med några från Södertälje hemvärn utvalda händelser under året 1942. Se även tidigare delar I, II, III, IV och V.    Hälsoläget i hemvärnet Efter att ett antal dödsfall skett bland hemvärnsmän i landet bestämde arméchefen att alla hemvärnsmän som överskridit värnpliktsåldern på 43 år var tvungna att lämna en hälsodeklaration som skulle granskas av militärläkare. Det var 35 hemvärnsmän …

Läs mer

Luftskyddsövningen 1942

Tisdagen den andra juni 1942 ägde ännu en stor luftskyddsövning rum i Södertälje. Övningen var planlagd av Luftskyddsinspektionen i samråd med länsstyrelsen. Den var upplagd som ett simulerat bombanfall där de olika enheterna utsattes för kraftig belastning, med syfte att testa luftskyddets effektivitet och för att få reda på eventuella svagheter i organisationen. Övningen skulle även sätta samarbetet på …

Läs mer

Södertäljes första luftskyddsövning 1938

En så kallad totalövning ägde rum i Södertälje under fyra dagar i september 1938. Den syftade till att testa den nya luftskyddsorganisationen. En demonstrationsövning genomfördes den sjätte september, då ett fingerat flyganfall gjordes mot Södertälje och luftvärnet som var med i övningen gjorde motanfall. Bl a hade man placerat ut riktiga sprängladdningar i Maren som var så kraftiga att kajen demolerades …

Läs mer

Södertälje hemvärn 1940-1945 (del V)

Berättelsen om Södertälje hemvärn fortsätter i kronologisk ordning (se även föregående del I, II, III, IV). Den här artikeln handlar om några utvalda delar som ägde rum under år 1941. Chefen för Södertälje hemvärnsområde, Sten Simonsson skapar en ny taktisk plan som i stora drag ligger till grund för kommande års försvarsplaner. Den bygger på ett antal beredskapsgrader, och beskriver i sin …

Läs mer

Södertälje hemvärn 1940-1945 (del IV)

Hemvärnets sjukvårdstjänst. Källa: Vykort, insamlingen på post för Sverige.

Här kommer fortsättningen (se även föregående del I, II och III) om Södertälje hemvärns utveckling under beredskapsåren. Nu är vi inne på slutet av 1940 och början av 1941. Här beskrivs något litet om uppstarten av Södertälje hemvärns Garantförening och försvarsplanerna med spärrförsvaret. Södertälje hemvärns Garantförening bildas Hemvärnschefen skrev ett brev i början av december till överstelöjtanten Alf Sandmark …

Läs mer

Södertälje hemvärn 1940-1945 (del III)

Intresset har varit stort när det gäller de tidigare artiklarna, I och II om hemvärnet i Södertälje och dess uppkomst. Kanske för att det ligger i tiden att återigen förbereda ett folkligt förankrat försvar. Här kommer därför del III som handlar om gruppchefsutbildningar, godsägarnas blockeringsförberedelser mot luftlandsättningar och sist men inte minst kompaniets sammansättning, som kanske framförallt är av intresse för Södertäljebor som …

Läs mer

Södertälje hemvärn 1940-1945 (del II)

Här fortsätter berättelsen om Södertälje hemvärn och dess utveckling under hösten 1940. Ett nytt taktiskt förslag har tillkommit där personalen vid Södertälje kanalverk ansluter sig till hemvärnet. Svårigheten att få ihop tillräckligt med vapen, och om övningen med landstormen den 19-20 oktober. Förslaget som lämnades den 31 oktober 1940 innebar några tillägg. Den mest påtagliga reformeringen var efter att Kungl …

Läs mer

Södertälje hemvärn 1940-1945 (del I)

Sveriges försvarsmakt ingick i korrespondenskursen Hemvärnet. Nordisk rotogravyr 1940.

Framför allt var det krigshändelserna i Finland under vintern 1939-1940 som var ögonöppnaren och initiativtagaren om ett hemvärn kom från folket själva. Tanken var att män som inte redan var krigsplacerade, dvs med en ålder under 20 eller över 45 år skulle organisera avdelningar för att trygga hemorten mot plötsliga angrepp av fallskärmshoppare och sabotörer. Alla räknade med att …

Läs mer

Interneringsläger i Almnäs

Inte många känner till att det i Almnäs (ungefär där skjutbanorna idag ligger) under slutet av andra världskriget var planerat för ett interneringsläger av ett större antal tyska soldater. Med anledning av krigets utveckling under hösten 1944 började nämligen en ström av flyktingar komma söder och österifrån och Utrikesdepartementet (UD) utfärdade därför beslut att eventuell tysk militär personal skulle interneras. Man …

Läs mer

Allmänt om industriernas luftskydd

Medan det allmänna luftskyddet i första hand skulle skydda statens och samhället i stort, så skulle industriluftskyddet inte bara skydda arbetarnas liv och företagets fastigheter och maskiner. I första hand var det produktionsprocessen som skulle säkerställas och skyddas. Det var överordnat enskilda individers säkerhet. Industriluftskyddet kom senare att kallas för verkskydd. Om ett eller några människoliv skulle offras under …

Läs mer

Civilförsvarsskandalen

Det är Svenska Dagbladet som i början av 1988 på tidningens förstasida presenterar sitt avslöjande med rubrikerna  ”Södertäljes topphemligheter i protokoll”,  ”Krigsplanering offentlig” och ”Södertälje blottlagt vid krig”.  När den här texten skrivs, nästan 30 år senare, och vi befinner oss i slutet av 2016, så har planeringen återupptagits hos länsstyrelserna och statliga myndigheter. MSB har i början av …

Läs mer

Luftskyddsövningen 1944

För att testa luftskyddets beredskap och förmåga genomfördes under en fredagskväll i april 1944 en stor övning i Södertälje som inte bara omfattade den aktiva personalen utan även allmänheten. Luftskyddsinstruktören i stockholms län, notarie Olof G:son Holmberg från Tullinge hade planerat övningen som framförallt skulle ”känna luftskyddsledningen på pulsen”. Även Gunnar Jonsson, överdirektör från luftskyddsinspektionen var med och följde övningen. …

Läs mer

Lv 231 Fo 44 – Baltic

Från den lilla bergshöjden i södra delen av Södertälje blickar vi ut över transformatorstationen en sommardag 2016. Transformatorstationen var ett av de 30-tal skyddsföremål som skulle värnas under 1940-talet. Även närliggande Aktiebolaget Baltic verkstäder var extra skyddsvärda, kanske på grund av att de tillverkade material åt krigsmakten. AB Baltic började sin verksamhet 1906 med att tillverka separatorer, men under …

Läs mer

Lv 25, L 1 (Lv 60 Fo 44) – Stockholmsberget

Sommaren 1940 rekognoscerade fortifikationsofficeren B. Myhrström från Östra militärområdet  tillsammans med Södertäljes byggnadschef, ett område som på fältkartan låg 350 meter norr om ”R” i Rosenborg för att där sätta upp ett luftvärnsbatteri, med andra ord handlar denna artikel om Stockholmsberget. Planen för Södertäljes luftförsvar var att en cirka tre meter bred tillfartsväg skulle anläggas från den befintliga vägen och …

Läs mer

Matreco handels AB i Södertälje

Matreco bil AB var en svensk generalagent för de ryska ”kvalitetsbilarna” Moskvitch och Volga. I Stockholm öppnades en försäljningslokal på Karlavägen 67 och en serviceverkstad på Dalagatan 6 år 1963. Under åren expanderade verksamheten trots att försäljningen gick dåligt. I Södertälje invigdes i oktober 1980 ett leveranscentrum som var i bruk fram till 1991. 1971 läckte uppgifter ut till media, …

Läs mer

Turinge-Enhörna hemvärnsområde (1976-1986)

Hemvärnsområdet var aktivt fram fram till 1986 då man efter en översyn slog ihop Turinge-Enhörna med Järna samt Hölö-Mörkö och kallade dessa för Öknebo hemvärnsområde. Nu bildades istället tre plutoner nämligen Turinge, Järna och Hölö. Hemvärnschefer 1976-1977 Allan Nordstedt 1977-1986 Nils-Åke Nilsson År 1979 bestod hemvärnsområdet av en stab samt tre grupper. Den totala styrkan var 42 man. Deras förstahandsuppgifter …

Läs mer