Henrik Lindkvist

Hölö-Mörkö hemvärnsområde 1952-1986

År 1952 sammangår Hölö och Mörkö hemvärnsområden och blir ett hemvärnsområde, nämligen: Hölö-Mörkö (431:22) Från år 1954 införs ny numrering på hemvärnsområdet (4315).  Från den första juli 1971 ingick Hölö-Mörkö hemvärnsområde i Södertälje hemvärnskrets och Stockholms försvarsområde (fo 44) enligt en försvarsområdesorder (272).  Krigsuppgifter Krigsuppgiften vid högsta beredskap var att en grupp skulle bevaka landsvägsbron och Skansundets färjeläge skulle …

Läs mer

Hölö hemvärnsområde 1940-1951

Hemvärnsområdet organiserades under Södermanlands inskrivningsområde, senare Strängnäs försvarsområde (fo 43), och var en del i Nyköpings hemvärnskrets. Hemvärnsområdet numrerades mellan åren 1940-1942: 10:22. Samt under åren 1943-1951: 431:22.  Vid bildandet av hemvärnsområdet den andra augusti 1940 tillförordnades den förste hemvärnschefen Erik Johansson vilken var född 13/6 1887 och verkade som lantbrukare i Hejsta. Det saknas för närvarande uppgifter om …

Läs mer

Mörkö hemvärnsområde 1940-1951

Hemvärnsområdet organiserades under Södermanlands inskrivningsområde, senare Strängnäs försvarsområde (fo 43), och var en del i Nyköpings hemvärnskrets. Hemvärnsområdet numrerades mellan åren 1940-1942: 10:23. Samt under åren 1943-1951: 431:23. Vid bildandet av hemvärnsområdet den 14 juni 1940 tillförordnades den förste hemvärnschefen Hugo Abrahamsson vilken var född 4/11 1890 och verkade som lantbrukare i Höga på Mörkö. Det saknas för närvarande …

Läs mer

Eskilstuna hemvärnskrets 1943

Kretsen bildades när fd. Strängnäs hemvärnskrets delades upp i Malmköpings resp. Eskilstuna hemvärnskrets. Hemvärnsområde Hemvärnsbefälhavare Födelsedat Yrke/Titel Förordnad 433:1 Nästhulta hvo A.L. Jägerklou 1881-12-27 Inspektor 1940-07-03 433:2 Husby Rekarne hvo Helmer Bylin 1888-05-26 Folkskollärare 1940-07-30 433:3 Ärla hvo Richard Hasselkvist 1893-07-15 Byggn. Verkmästare 1940-06-14 433:4 Länna hvo Otto S. Öhlin 1888-04-09 Arrendator 1940-07-25 433:5 Åkers hvo Gunnar Lundquist 1894-07-26 …

Läs mer

ING 1 Svea Ingenjörregemente

Det finns så mycket att berätta om Ing 1 i Almnäs. Den här texten bygger till stor del på information hämtad från tidningsartiklar, arkivhandlingar från krigsarkivet, Wikipedia och sist men inte minst den förträffliga boken om Svea ingenjörsrregemetes historia. Helt enorma byggnadssatsningar gjordes samtidigt både i Almnäs och i Kungsängen under 1960-talen. Arméstaben utförde rekognosering av området där nya …

Läs mer

Strängnäs hemvärnskrets 1940-1943

Strängnäs hemvärnskrets bildades 1940 och löd under Södermanlands inskrivningsområde (I 10). Här ingick hela 49 hemvärnsområden, vilket torde blivit en utmaning att leda för kretshemvärnsbefälhavaren. Under 1942 års omorganisation infördes försvarsområden och därför ändrades indelningen i kretsar likaså. Strängnäs försvarsområde (fo 43) var nu uppdelat i tre ungefär lika stora kretsar med ca 25 hemvärnsområden per styck, nämligen; Nyköping …

Läs mer

Taxinge hemvärnsområde 1940-1952

Tillhörde i begynnelsen Södermanlands inskrivningsområde (I 10) och Strängnäs hemvärnskrets. Här ingick hela 49 hemvärnsområden, vilket torde blivit en utmaning att leda för dåvarande kretschefen Lennart Bernadotte. Under 1942 års omorganisation infördes försvarsområden och därför ändrades indelningen i kretsar likaså. Strängnäs försvarsområde (fo 43) var nu uppdelat i tre ungefär lika stora kretsar med ca 25 hemvärnsområden per styck, …

Läs mer

Nyköpings hemvärnskrets 1940-

Anledningen till att dåtidens hemvärnskretsar i Södertörn omnämns på denna sida, är att flera områden från beredskapsåren och framåt senare kom att tillhöra Södertälje alt. angränsade till. Exempel på detta är Hölö och Mörka hemvärnsområden. Nyköpings hemvärnskrets omfattade 24 stycken hemvärnsområden och tillhörde ursprungligen Nyköpings försvarsområde (senare Strängnäs försvarsområde (fo 43). Första hemvärnskretsbefälhavare var Ingmar Pontus Widebeck ✭ 11/8 …

Läs mer

Enhörna hemvärnsområde 1940-1975

Hemvärnsområdet bildades som de flesta andra hemvärnsområden år 1940. Dock kan man se, med hjälp av korrespondens mellan Rikshemvärnstaben och hemvärnschefen K.H. Gustavsson i september 1940, att organiseringen skedde något senare än vad det gjorde i övriga närliggande områden. Ursprungligen år 1940, ingick Ytterenhörna-Överenhörna hvo (10:71) som ett av hela 49 stycken hemvärnsområden i Strängnäs hemvärnskrets, vilka ingick i …

Läs mer

Hc Tordyveln

Lat, long 59.139218, 17.593499 Strax utanför Södertäljes stadskärna planerade civilförsvarsstyrelsen under tidigt 1960-tal för en ny huvudcentral för Södertäljes civilförsvarsområde. Anläggningen som kom att kallas Tordyveln var referensanläggning till flera liknande som kom att byggas runt om i landet, bland annat en av Sveriges kanske mest kända anläggningar, nämligen Elefanten i Sollentuna som Stockholms läns museum har dokumenterat under år …

Läs mer

RÖNNINGE HEMVÄRNSOMRÅDE 1940-1945 (DEL 9)

Episoder och kuriosa från 1940-talet Sent på hösten 1942 blev det en natt överraskande storlarm och Grödingeplutonerna skulle samlas till Uttrans järnvägsstation snarast. Det var kallt och snöglopp, så det tog en stund med cykel från Grödinge. Vid visitationen visade sig att plutonchefen, Ruben Andersson från Olberga, visserligen var korrekt klädd men han hade lackskor på fötterna. Vid närmare …

Läs mer

RÖNNINGE HEMVÄRNSOMRÅDE 1940-1945 (DEL 8)

Salems och Grödinge lottakårer En hemvärnsman är utbildad så att han tänker i en viss ordning. Först skall han se om sig själv och sin grupp, därefter fienden och vad den kan tänkas göra o.s.v. Till sist skall man tänka på mat. Det här är nog militärt riktigt och fungerar nog så också när den militära koktrossen ansvarar för …

Läs mer

RÖNNINGE HEMVÄRNSOMRÅDE 1940-1945 (DEL 7)

Hemvärnets Stridsskola i Vällinge  Historien om skolans tillkomst kan läsas i skolans egen redogörelse, här skall endast beröras samhörigheten mellan Grödinge-Salems hemvärn och skolan. Redan hösten 1942 deltog våra hemvärnsmän i arbetet med att röja upp kring huvudbyggnaden. Den var starkt förfallen, bl. a. växte träd mellan kalkstensplattorna på golvet och ut genom fönstren. Området kring byggnaden var igenvuxet. …

Läs mer

RÖNNINGE HEMVÄRNSOMRÅDE 1940-1945 (DEL 6)

Ungdomsverksamheten Inom de båda Salemsplutonerna pågick fr.o.m. 1942 kontinuerlig ungdomsutbildning. Denna var under åren förlagd till Bergsholms gamla mangårdsbyggnad som låg cirka 100 meter väster om den nuvarande. Byggnaden, som var en timrad parstuga från 1700-talet, var en utmärkt förläggning för denna verksamhet. Terrängen runt om var öppen och lämplig för olika övningar. Byggnaden bestod av ett stort kök, …

Läs mer

RÖNNINGE HEMVÄRNSOMRÅDE 1940-1945 (DEL 5)

Utbildning Nu, 40 år senare, kan man konstatera att i stort bedrevs utbildningen av den enskilde hemvärnsmannen, vapentjänsten, grupputbildningen och befälsutbildningen på i princip samma sätt som idag (1981 reds. Anm.). Vad som emellertid skiljer då från nu är att man inom själva gruppen arbetade annorlunda. Gruppchefen hade gruppen samlad omkring sig för kvällsstudier och vapentjänst, eller på skjutvallen …

Läs mer

RÖNNINGE HEMVÄRNSOMRÅDE 1940-1945 (DEL 4)

Utrustning Den första övningen inom Rönninge hemvärnsområde genomfördes redan i juni 1940 i både Grödinge och Salem. Vid denna första övning hade endast gruppcheferna gevär m/96, som var ihoplånade från civilpersoner. Hemvärnschefen hade utrustats med pistol m/07. Detta betyder inte att övriga var obeväpnade, man hade plockat fram egna skyttegevär, salongsgevär, hagelbössor, älgstudsare och gamla remingtongevär.  Uniformer saknades helt, …

Läs mer

RÖNNINGE HEMVÄRNSOMRÅDE 1940-1945 (DEL 3)

Krigsuppgifter De krigsuppgifter som redovisas nedan kan förefalla för stora med hänsyn till hemvärnets utbildning och utrustning på 1940-talet.  Efter 40 års verksamhet (år 1981 reds. anm.) kan man konstatera att det alltid varit så att hemvärnets uppgifter ligger i överkant på vår kapacitet. Detta är dock avsiktligt därför att man vet att vad som saknas i utbildning uppvägs …

Läs mer

Rönninge hemvärnsområde 1940-1945 (Del 2)

Organisation Rönninge hemvärnsområde, som tillhörde Södertörns hemvärnskrets, omfattade Salems socken med Rönninge samhälle och Grödinge socken med Uttrans samhälle. Gränserna för hemvärnsområdet var då detsamma som för Salems respektive Grödinge hemvärnsområden idag (1981), med undan­tag för Bockholmssätra i norr, som då tillhörde Ekerö, och södra Näslandet i Grödinge som då tillhörde Ekerö hemvärn, vars norra gräns sammanföll med Hörningsholms dåvarande norra …

Läs mer

Rönninge hemvärnsområde 1940-1945 (Del 1)

Hemvärnsmannen i Salems hemvärnsområde, Bo Cedergren författade år 1981 skriften Grödinge och Salems hemvärn under 1940-talet. Cedergren hade då varit med i hemvärnet i över 40 år. All heder åt honom för den fina källan till information, vilken återges i sin helhet i ett antal artiklar. Start och rekrytering Genom tidningsartiklar under senhösten 1939 var vi informerade om att …

Läs mer

Vårdinge hemvärnsområde 1940-1968

I begynnelsen ett hemvärnsområde som omfattade Vårdinge, Överjärna och Ytterjärna socknar. Från 1943 bildar Över- Ytterjärna ett eget hemvärnsområde. För att från 1/10 1968 sammangå i Järna hemvärnsområde. Har inte gått att finna så mycket i arkiven kring Vårdinge hvo. Vet du mera hör gärna av dig med info: Information och kontakt Hemvärnschefer 1940-1941 Arvid Broms Född 26:e november 1892 i …

Läs mer

Södertörns hemvärnskrets 1940-1943

Södertörns hemvärnskrets bildades 1940 och upphörde 1946. Inom kretsen ingick 5 hemvärnsområden. I Juni 1940 fanns 808 hemvärnsmän samt 98 reservhemvärnsmän organiserade och i vapenväg fanns 90 karbiner och 3 pistoler. År 1941 fanns 766 st kontraktsanställda hemvärnsmän och 89 reservhemvärnsmän att tillgå. Kretschefer var: 1940- 1941 Einar C.A. Rosander ✭ 29/3 1894 – ✝︎ 15/7 1954. Advokat, reservofficer. …

Läs mer

Västertälje hvo (1940-1941)

Västertälje hemvärnsområde bildades i maj 1940 och tillhörde Järna hemvärnskrets. Socknarna Västertälje, Tveta och Turinge ingick i kompaniet. I Västertälje ingick framförallt Geneta, Karlhov, Lina och Ronna. Vid tillkomsten 1940 var Johan Vilhelm Gehlert, kamrer från Nibble i Nykvarn hemvärnschef. Därefter Erik Lundberg, som sedermera var chef i Turinge hemvärnsområde från oktober 1941. Intresset att bli hemvärnsman var stort …

Läs mer

Luftbevakningsstationer (ls) Södermanland 1939-1945

   91. lbevkomp L 1 (kompstab Södertälje) 91. lbevkomp L 10 (kompstab Nyköping) Ls Herrhamra Ls Skärlinge Ls Nynäshamn Ls Södertälje Ls Eldtomta Ls Sorunda Ls Västerby (flyttad Tornberget) Ls Ogesta (flyttad Orrmor) Ls Viksberg Ls Söderby Ls Stadsberga (flyttad Årsta) Ls Sandemar Ls Smådalarö Ls Nävekvarn Ls Torkelstorp Ls Tistad Ls Böten Ls Oxelösund Ls Ånga (Ånga …

Läs mer

Bevakningskompani I.bevkomp LO 46a

När ordern om förstärkt försvarsberedskap kom söndagen den tredje september 1939, skulle ett markbevakningskompani från landstormen (I.bevkomp LO 46a) ombesörja bevakningen av ett antal skyddsföremål i Södertälje och dess närmaste omgivningar.  Platsbefälhavare i Södertälje under beredskapsåren var Landstormskapten Sven Algot Eugen Bergh. Som platsbefälhavare hade han det övergripande ansvaret för Södertäljes försvar och var även, under fyra års tid …

Läs mer