När andra världskriget avslutades stod Sverige inför en ny verklighet. Det luftvärnssystem som byggts upp kring huvudstaden under beredskapsåren behövde snabbt avvecklas, ställas om eller tas om hand. Men vad mötte de officerare som sommaren och hösten 1945 inspekterade de många luftvärnsställningarna i Stockholm? En rapport från Kungliga Stockholms Luftvärnsregementes mobiliseringscentral (Lv 3 mobc) visar en besvärande bild av …
För att kunna belysa fientliga flygplan nattetid fanns strålkastarförband organiserade med 150 cm strålkastare som samverkade med luftvärnsbatterierna. Dessa kunde, vid klart väder, belysa mål på avstånd upp till 10 km. I Stockholm fanns 10 st kompanier organiserade i en ring kring Stockholm. Varje kompani innehöll 4 st avdelningar. Strålkastarförbanden utgick ur krigsorganisationen på 1950-talet. Kompanierna år 1942 Mobiliseringstiden …
Tollareställningen på Värmdö var i september 1939 en av Stockholms fjorton grupperade förband av luftvärnskanon-batterier. Det bestod av tre stycken 7,5 cm kanoner. Kvar i dag är pjäsvärn, E-värn, och signalvärn format som en åtta samt ett manskapsskyddsrum (MS värn) som är plomberat. Barackerna och förråden är sedan länge borta. Det verkar inte som några stormhinder eller infanterivärn byggdes …
Så varför skriver jag om en luftvärnsställning som inte ligger i Södertälje? Anledningen är att det mesta, i Södertälje, är så raserat att inte mycket finns kvar att att titta på. Utforskningarna har därför utvidgats till Stockholms Län, åtminstone avseende luftvärnställningar. Denna ställning är mycket lik den som fanns på Stockholmsberget, i Södertälje, som jag skrivit om tidigare. Jag …
Förteckning över lv 10 stridsställningar 1939-1945 samt dess olika numreringar under åren.