RÖNNINGE HEMVÄRNSOMRÅDE 1940-1945 (DEL 9)

Episoder och kuriosa från 1940-talet

Fotograf okänd. Järnvägsmuseet

Sent på hösten 1942 blev det en natt överraskande storlarm och Grödingeplutonerna skulle samlas till Uttrans järnvägsstation snarast. Det var kallt och snöglopp, så det tog en stund med cykel från Grödinge. Vid visitationen visade sig att plutonchefen, Ruben Andersson från Olberga, visserligen var korrekt klädd men han hade lackskor på fötterna. Vid närmare undersökning befanns att han under överdragsuniformen hade smoking med vit skjorta och svart fluga. Han hade vid larmet brutit upp från en fin middag för att inställa sig vid hemvärnet. 

Heders åt en sådan hemvärnsman. 


Martin Östergren i Rönninge hade blivit utrustad på hemvärnsförrådet i Rönninge och stod nu och granskade grannlåten i spegeln. Förvaltaren sa då att det väl inte var så noga, de andra hemvärnsmännen såg ju likadana ut och det fick väl fruarna ha överseende med. Då sa Östergren:

– Jaja, det är nog gott och väl med den saken, men hur fan ska jag kunna visa mig för lottorna?


Under en skogsförflyttning med kulspruta m/18 blev det problem med sprutans tyngd och alla lådor och grejor. Trädgårdsmästaren som var kulspruteskytt sa då plötsligt: 

-Nu har jag det!

så försvann han på cykel hem och återkom med en lätt träbår med fyra handtag. Sprutan spändes fast med fyra livremmar och så åkte den med vidare framåt. Efter övningen talade han om att det var gödselbåren han använde hemma i trädgården. 


Fanjunkare Mauritz Karlsson på HvSS körde på 40-talet regelbundet stridsskolans buss mellan HvSS och Södertälje. Vägen mellan Lideby och HvSS är ovanligt kurvig och Karlsson kände ju vägen som sin egen ficka så han höll högsta möjliga fart. De som åkte med tyckte att det var vådligt och sa till Karlsson att köra långsammare. Då sa han: 

– Är ni rädda så blunda i kurvorna för det gör jag!


Mitt i den strängaste vintern 1942 var det befälsmöte i Sandbäcks gamla skola i Grödinge. Det var säkert 20 grader kallt då hemvärnsbefälet från Rönninge klockan 7 på morgonen startade för att gå på skidor över isen på sjön Uttran till Grödinge. Man gjorde täta uppehåll för att kontrollera att ingen skulle få frysskador. Just som vi kommer fram till landsvägen vid Sandbäck får vi se Calle Engqvist från Lillsved i Salem komma cyklande barhänt och med en cigarr i munnen. När han upptäckte oss ropade han på sin smauländske:

– Ni frröserr väl inte, pöjkarr


Hemvärnschefen sökte per telefon vid ett tillfälle plutonchefen i Viksberg, Calle Hurtig. Telefonisten som på rösten hörde vem det var sa: 

– Det är lika bra att jag kopplar Cedergren till Henning Johansson för dom spelar priffe där ikväll.


En militär stab ringde till Salems lottakår och frågade om man kunde påräkna hjälp med fältmässig utspisning av 800 till 1000 man. Fälttjänstlottan missuppfattade antalet och började förbereda utspisning för 800.000 man när hemvärnschefen fick höra talas om saken. Det var mycket folk hemma i busken tänkte han, nästan hela svenska armén, det kunde ju inte vara möjligt. Ett kontrollsamtal och felet rättades till. Det var nog lottorna gladast åt.